Annons:
Etikettjärnbruk
Läst 16818 ggr
Solveig
2009-03-18 16:24

Livet på bruket

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Detta handlar om Fagersta Bruk, men det fanns nog många likheter på de flesta bruk. Tiden är från slutet på 1800-talet in en bit på 1900-talet. Mina sageskvinnor är Signe Brunström, Elsa Bergström född Sterner (det var hon mycket noga med!) och Ragnhild Gäfvert, alla borta sedan länge.

På bruket visste alla sin plats, det var en fastställd rangordning från Brukspatron till minsta vallpigan. Nästan alla arbetade på bruket eller var i alla fall beroende av bruket. Alla yrkeskategorier var representerade, bruket hade egna skogar, lantbruk och gruvor. Arbetarna bodde i brukets bostäder och handlade i brukets affär och plåstrades om i brukets sjukstuga.

Bostäderna var av flera typer, där som på andra ställen var det statusskillnad. De flesta husen var kaserner med många familjer i varje hus. Det vanligaste var ett rum och kök, ibland med enkelrum på vinden, där ungkarlar kunde bo om den var isolerad. Man hade en liten bit jord att odla potatis på och gemensamma uthus och vedbod. Man kunde ha en hushållsgris tillsammans med grannarna och kanske några höns.

Livet på bruket

De duktigaste smederna var arbetarnas överklass. De bodde i de finaste arbetarbostäderna. Dessa bostäder kallades för Fruhem och byggdes 1869-71.

De flesta pojkarna började arbeta på Bruket när de konfirmerats. Det behövdes mycket arbetskraft innan allt var automatiserat. Man började som hjälpreda eller springpojke och arbetade sig uppåt. Arbetsdagen började halv sju och slutade klockan sex, med en halvtimmes rast klockan nio och middagsrast mellan klockan ett och två. Flickorna arbetade som pigor eller barnflickor tills de gifte sig.

De flesta dagar och veckor var lika, man arbetade hela veckan och vilade eller gick till kyrkan på söndag. De stora högtiderna när det blev avbrott i vardagslunken var jul och midsommar.

Julen förbereddes i god tid. Redan i slutet av oktober var det dags för slakt av julgrisen. Det var en stor begivenhet för barnen, många kaskar för gubbarna och mycket jobb för kvinnorna. Allt tog man reda på, och smakbitar skulle delas ut till dem som hjälpt till. Det fanns en bagarstuga på bruket och när det närmade sig jul var den upptagen både dagar och kvällar. Då vankades det också smakbitar. Lutfisken var karlarnas bidrag till julförberedelserna. De köpte den torkad och la den i blöt i strömmen omlindad med ståltråd. När den var avlutad fick fruarna ta hand om den och behandla den med aska och kalk innan den kokades.

På själva julafton tog man in en gran som arbetarna fick hugga själva i "linjan". Var det för trångt i kammarn hängdes den upp i taket. Det var viktigt att hela lägenheten var julstädad, rena mattor på golvet, pappersbonader på väggarna och julduk på bordet. Julklapparna var oftast något nyttigt, ett var vantar eller sockor, kanske ett fint tyg till kjol eller förkläde.

Midsommar var den andra stora tilldragelsen. Hela bruket slog igen då och alla var lediga. Det var inte så mycket jobb innan, man hade ju haft en rejäl vårstädning. Men björkar skulle klä alla förstukvistar och blommar skulle plockas till majstången. Stången resten på torget vid Fruhem och patron lät bygga en dansbana med estrad för musikanterna. I stånd runtomkring såldes dricka och karameller. Fint folk kom och var med och roade sig och de unga ingenjörerna dansade med de vackra arbetardöttrarna.

Annons:
CarpetDiem
2009-03-18 16:42
#1

Tack Solveig!

Mycket intressant läsning. Jag kan nog tänka mig att livet vid bruken inte var det lättaste. Men när man läser din text verkar trots allt folket ha varit mycket stolt över sitt liv. Även om man bodde trångt och fick hänga upp julgranen i taket (det måste ha varit en syn av guds nåde).

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Solveig
2009-03-18 17:04
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#2

Kortet på Fruhem kom inte med,  de fina arbetarbostäderna är numera kontor, de flesta av de gamla enklare arbetarbostäderna är rivna, men några finns kvar som minnesmärken.

CarpetDiem
2009-03-18 19:45
#3

Jodå Solveig, Jag fixade det,

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Bjornen
2009-03-19 09:05
#4

Jag tycker inte om beskrivningen på lutfisken och den som inte lutat tôrrfisk får lätt fel uppfattning.

Den torkade fisken som hade köpts eller fångats själv (lekgäddor på våren) och soltorkats. Den ska läggas i blöt och läggs i en jutesäck för att risk för rovdjur minskar. Det har ofta angetts som Anna dagen som blötläggningsdag men det är för sent för att få en bra lutfisk till julaftonen. Därefter lutats fisken i asklut och kalk och där ligger den tills den är genomlutad. Sedan ligger den i blöt med vattenbyte varje dag och i början två gånger om dagen. Lutfisken blir fastare och bättre och bättre fram till och med undefär trettondagen. Därefter brukar den bli för hård.

[SvenA]
2010-01-06 15:52
#5

Det var vanligt att man la fisken i tunnor också

det berättade min farfar

Jag har själv upplevt hur man gör för min mor höll på med detta ända in på 60 talet

chrissan
2010-01-06 16:17
#6

#5. Ja, det gjorde min mamma när jag var liten (60-talet). I år har jag för första gången lyckats göra norsk lutfisk, på torsk och med rejäl urvattning samt saltning några timmar före tillagning. Då blir den fast och fin och vit i köttet, inte en geleklump.

Annons:
[SvenA]
2010-01-06 16:20
#7

Och det smakade bra hoppas jag

Det ska vara vitsås med kryddpeppar salt och vitpeppar till tycker jag

chrissan
2010-01-06 16:22
#8

Det smakade prima. Vi har baconsmör och tyttebär (lingon) till.

[SvenA]
2010-01-06 16:25
#9

Det kanske inte är ett så dumt val jag har aldrig testat detta så jag vet inte

Fiffilura
2010-09-17 20:02
#10

Roligt att läsa då jag har flera anor från Fagersta och bruken omkring. Har även Gäfvert i släkten långt tillbaka.

[SvenA]
2010-09-17 22:40
#11

Kan du inte berätta om dem här då så att även vi får höra lite om dom som fanns där

Fiffilura
2011-07-13 11:07
#12

Ok, ska se vad jag hittar. (Såg inte förrän nu)

Min morfars far; Bertil Flink född 1903 i By. Hans mor hette Klara Jäfvert f. 28/5 1876 i Gunnillbo. Hans far hette Johan Arvid Flink och var valsabrteare i Västanfors.

Klaras föräldrar hette Carl Erik Jäfvert (smed vid Bockhammars bruk) och Hedda Christina Stockhaus

Min mormors mors far hette Gustaf Persson (eller möjligen Brorson, kunde inte läsa) f. 1865 i Ramsberg. Han har flera titlar som arbetare, kolare och martinarbetare

Min mamma har berättat lite, det var nog flera som arbetade vid bruket i fagersta som jag inte forskat om än. Jag är ju lite nybörjare på det här med släktforskning :) Så fråga gärna om ni vill veta…

Ett tragiskt tillägg är min mamma och hennes två bröder alla har fått Parkinson. Läkaren menar att det är helt unikt att tre syskon får Parkinson och att det således måste vara miljöpåverkan. Alla syskon har berättat att de bodde bredvid en fabrik som släppte ut svart rök…. Verkligen OT men hade varit intressant att forska vidare om.

Upp till toppen
Annons: