Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

0 ÖVRIGT 00.1 BRUKEN I FINLAND 00.2 BRUKEN I SVERIGE 01 Blekinge & Bohuslän 02 Dalarna & Dalsland 03 Gästrikland & Halland 04 Hälsingland & Härjedalen 05 Jämtland & Medelpad 06 Norrbotten & Närke 07 Småland & Södermanland 08 Uppland & Värmland 09 Västerbotten & Västergötland 10 Västmanland & Ångermanland 11 Östergötland 12 BRUKSPATRONER, ÄGARE 13 SMEDER I SVERIGE 14 SÖK SMED & VALLONRÖTTER 14.1 Schager/Skager/Schauger 14.2 Qvarfordt 14.3 Hilpher-Hülpher 14.4 Gropp 14.5 Angerstein 15 ANTAVLOR 16 TYSKAR VID BRUKEN 17 VALLONER VID BRUKEN 18 GRUVOR 20 Hjälp med klurig text 30 Yrken vid bruken 55 HJÄLPMEDEL FÖR SLÄKTFORSKNING 80 OCH VAD ÄR DETTA? 85 BILDER Dagens skratt EFTERLYSNING Klotterplank Sajtstatistik
Järnbruk

Kratte masugn

2009-04-10 10:42 #0 av: KingZap

Kratte Masugn ligger på gränsen mellan Gästrikland och Dalarna i Hofors kommun och redan på 1500-talet fanns det en smedja vid hyttan som drevs av bergsmän i socknen. Smejdan låg vid ett litet fall i vattendraget i den kuperade trakten. Den största omfattningen fick driften under Tore Petres på Hammarby ledning mellan åren 1819 och 1853.

Isak Mackeij anlägger masugn vid Torshyttan

1672 köpte Isak Mackeij d ä hyttplatsen vid den södra änden av krattdammen där Torshyttan eller Tyrishyttan legat tidigare. Mackeij valde dock att anlägga den nya masugnen i den norra ändan av dammen och den fick namnet Kratten. Bergmästare Erik Simzon och Leilel kallade fortfarande Kratten för Torshyttan i 1686 respektive 1694 års bergmansrelationer.

Enligt dessa gjordes mellan fyra och fem skeppund tackjärn som sedan transporterades till Hammarby eller Bergs hamrar för att smidas. Masugnen i Kratten gick oavbrutet varannat år fram till 1730 då den revs och omedelbart byggdes upp igen.

Kratte masugn

Kratte masugn, Källa Torsåkers fotohistoriska sällskap

Då Mackeij byggde masugnen tog han med tre bergsmän som ägare för att på det sättet också själv slippa betala tiondejärnet. Det lyckades en tid men 1737 meddelar Bellander att dåvarande ägaren Johan Uhr skall erlägga tiondejärn men att bergsmännen som var delägare skulle slippa.

Under 1700-och 1800-talet ägdes hyttan vid Kratten av brukspatroner tillhörande släkterna Uhr och Petre.

1770 revs masugnen och återuppbyggdes med ett kranshus av tegel och korsvirke samt en alldeles ny pipa. Om den ombyggts och moderniserats efter det har jag inte hittat någon information om fast det är troligt eftersom den användes ända till 1881.

1832 konstaterade Gustav S. Tham att ugnen var den förnämsta i hans distrikt och producerade 17 2/3 skeppund per dygn. Att den sedan 1855-60 producerade 43 skeppund om dygnet tyder på att den byggts om 1849-1850 då det saknas produktionsuppgifter. Åhrman anger att den byggdes om 1854 vilket kan stämma eftersom ugnen inte producerade något det året. Den fick då en fristående pipa 22 alnar hög, tre formbröst och rostugn, malmkross och malmbås allt under samma tak. Värmningsapparaten och rostugnen eldades med gas från masugnspipan säger Åhrman. Eftersom det var dålig vattentillgång så gick ugnen sällan mer än 22 veckor och tillverkade då endast Lancashire-tackjärn åt Hammarby bruk.

1859 tillhörde Kratten fortfarande Hammarby bruk enligt lantmätaren E A Blomgren.

Kratten tillhörde Petresläktens egendomar till 1880 då Hofors-Hammarby Aktiebolag gjorde konkurs och övertogs av Wallenbergs, Stockholms Enskilda Bank. Masugnsdriften nedlades 1881 för alltid och masugnen blev helt nedriven år 1984.

Produktionsstatistik vid kratten

Bifogar tre bilder med uppgifter ur bergmansrelationerna som visar hur produktionen vid ugnen varierat mellan 1646 och 1881.

Kratte masugn produktionsstatistik 1646-1789

Produktionsstatistik 1801-1837

Produktionsstatistik Kratte masugn 1838-1881

Kratten enligt Hülpher

Så här beskrevs kratten av Hülphers i hans bok tryckt 1793

Kratte Masugn blef 1672 upbygd 3/4 mil söder ifrån Kyrkan emot Husby sidan, wid et mindre wattudrag ifrån några små sjöar, tilhör Hammarby Bruk, (s) och gifwer 13 Lissp. i 10:de af blåsningen: hämtar Kol af egne tillydande Hemmans Skogar, och Malm dels ifrån flere Grufwor inom Socknen, dels ock ifrån Bensås i Garpenberg, Bäsängs i Folkerna samt Bispbergs- och Gräs-Grufwan i Säther, äfwen något ifrån Norberg. Tackjärnet föres til Hammarby (p. 177) 1 1/2 mil winterwägen härifrån.

 

Smedjan vid kratte masugn

Modern bild av den gamla smedjan vid Kratten (Källa: Kratte masugn konferens & äventyr)

Kratte masugn idag

Idag finns det en äventyrs- och konferensanläggning på området med något så exotiskt som en innomhusstrand med soluppgång, svalkande vindar mm. Läs mer på deras hemsida www.krattemasugn.se.

 

Källor:
Gästriklands hyttor och hamrar av Petrus Norberg 1958
www.krattemasugn.se
Gästrikland och Järnet, Gillis Andersson 2000

Anmäl
2009-04-14 15:40 #1 av: CarpetDiem

Detta har jag hittat i min egen släktutredning:

Gustav Sebastian Tham.
Född 1797-08-22 i Forsviks Bruk, Karlsborg (R).
Död 1876-01-03 i Stockholm (AB).

Levnadsbeskrivning:

Far
Vollrath Tham.
Född 1770-07-04.
Död 1836-12-03 i Mossebo (P).

Mor
Ulrika Beata Vult von Steijern.
Född 1769-10-06.
Död 1839-11-27.

Gift med

Sofia Elisabeth Sowelius.
Född 1809 i Brahestad (Raahe), Uleåborg, Finland.
Död 1880-02-27 i Sperlingsholm, Halmstad (N).
Far:
Fredrik Sowelius.
Född 1778.
Död 1837.
Mor:
Catharina Frieman.
Född 1779.
Död 1855.

Barn
Augusta Sofia Elisabet Tham.
Gift med Carl Johan Gammal Kuylenstierna.
Född 1816-01-31 i Stora Kinnared, Kinnared (N).
Död 1891-03-16 i Sperlingsholm, Halmstad (N).

Fredrik August Sebastian Tham.
Född 1847-04-10 i Samuelsdal, Falun (W).
Död 1923-08-14 i Susegården, Kvibille (N).
Gift 1:o med
Maria Beata Ulrika Kuylenstierna.
Gift 2:o med
Fredrika Emilia Juliana Kuylenstierna.
Född 1856-10-02 i Susegården, Kvibille (N).
Död 1931-12-10 i Susegården, Kvibille (N).

Lite bonusmaterial som man brukar säga.

Ha en bra dag!

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-04-17 00:06 #2 av: AndersE

#0 Vilken trevlig artikel! Fina bilder och gott om uppgifter. För den som har en ana som varit vid Kratte måste sådant här vara guld värt.

 

 


Anmäl
2009-09-04 18:55 #3 av: chrissan

Trevlig artikel! Är Mackeij samma släkt som MacKay i Sverige?

Anmäl
2009-09-04 23:22 #4 av: KingZap

Ja, som jag förstår så hette de Mackeij, hur det blivit MacKay i vissa släktträd vet jag inte.

Efter en jämförelse med det som skrivits i artikeln om Isak MacKay så stämmer det överrens med uppgifterna jag har om Mackeij släkten i diverse böcker om bruken i Gästrikland.

Anmäl
2009-11-18 15:59 #5 av: CarpetDiem

Hittade en intressant arikel om familjen Mackay - på engelska visserligen - men ändå.

Detta är ett textdokument som man öppnar i ett nytt fönster.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-11-18 18:10 #6 av: KingZap

¤5 Länken funkar inte för mig, kan du kolla om det blev något fel.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.