Annons:
Etikettägare-brukspatroner-etc
Läst 9874 ggr
CarpetDiem
2009-05-03 15:02

Christophe de Morgny Del 2

Christophe de Morgny och tiden under äktenskapet med vallonättlingen Helena Parment och arbetet som krögare.

Christophe de Morgnys hustru, Helena Parment föddes omkring 1619-20.
Tyvärr finns det för få fakta över denna familj vid denna tid så vi låter Helenas ursprung än så länge vara.
Helena dog den 29 juni 1694 på Solberga alldeles intill Lundbysjön.
Det vi vet om Helena är att hon var syster till Rådmannen i Köping, Anthonius Parment.

1644 arbetade Christophe vid Flögfors efter att ha jobbat vid Högfors bruk.
Högfors bruk lämnade han troligen i samband med att bruksarrendatorn Nicolas Lemoine lämnade bruket 1641.

Flögfors som vid denna tid hörde till Louise De Geers bruksimperium ligger mellan Lindesberg och Kopparberg i ett område där de många hyttnamnen vittnar om att detta är en gammal bergslagsbygd.

1649 blev Christophe gårdsfogde vid Färna bruk. Vid brukssammhällen vid denna tid stod ofta brukets förvaltare och krögarna varandra nära.olpollett.jpg

1660 står Christophe som krögare för Färna Krog. Här hade man framför allt utskänkning av öl. Till bryggning av öl behövdes malt och humle.
Av en tunna malt fick man enligt en gammal uppgift ut två tunnor herröl eller två och tre fjärdedels tunnor smältaröl eller fem och en tredjedels tunnaor spisöl eller svagdricka.

Kolkörarna fick efter varje fullgjord kolsjälpning hämta ölpolletter på kontoret som sedan användes för betalning av ett stop öl på krogen.

Församlingsstrul

Familjen De Morgny tillhörde troligen Gunnilbo församling vid denna tid, en församling som led av födslovåndor eftersom församlingen nyligen bildats.

Församlingsborna hade tidigare tillhört Odensvi församling och det blev slitningar mellan de båda "lägren" - om vilken församling man tillhörde.
Det första kapellet i Gunnilbo tror man ha varit en liten byggnad av timmer.

Kravet på regelbundna kyrkobesök gjorde till slut att det lilla kapellet inte räckte till utan man byggde en kyrka som stod klart 1662.

Som vanligt vid denna tid så blev det tjafsigt om hur kyrkobygget skulle finansieras (konstigt - låter som nutid?).och i ett visitationsprotokoll från den 28 maj 1661 §6 kan man läsa följande:

_" Begärde sexmännen och de äldste att efter de fullkomligen hade i sinnet att uppbygga och förfärdiga sin kyrka ånyo, om icke var skäligt och billigt,att bruksfolket vid Ferna och Sillbovallen samt Bockhammar till samma kyrkobyggnad skulle giva någon ansenlig penning och hålla arbete därtill efter de härtill hava begått Herrens Heliga nattvard och intet givit några vinpenningar till kyrkan. Vartill högvärdige biskopen svarade att sådan begäran syntes vara alldeles rättmätig och skälig. Men inspektoren vid Ferna bruk, Anthonius Parment, svarade att en part kunde väl vara så förmögen, att de tillkyrkans och prästgårdens upprättelse kunna utlägga något, men säger ock vara många fattiga, som intet hava råd deres begäran att fullfölja. Här säger herr Biskopen att inspektoren Parment kunde denna deras begäran bekvämligast verkställa emedan han hos sig hade deras lön och månepenningar i det han avkortar så mycket för dem, som för var och en billigt vore till samma byggningars upprättande att utlägga…" _
Det blev med andra ord Christophes svåger, Anthonius, som fick den otacksamma rollen att på något sätt driva in understöd för kyrkbygget i Gunnilbo från de anställda vid Ferna Bruk.

Den 6 januari 1666 hölls det prostvisitation i Gunnilbo och då framkom det klagomål över det vida levernet i socken som förorsakas av att krögaren säljer öl på förbjuden tid:

"Klagades över en ölkrog, som är vid kyrkan, att krögaren säljer öl på förbuden tid och stunder, nämligen ifrån solen nedergår om lördagen till hon om söndagen näst därefter nedergår och till sockenfolket, förutom det han till resande personer - till deras drick uttappar - han är orsaken till allt förargerligt leverne och bör den saken strax angivas för befallningsmannen, att han på ämbetets vägnar denna stora förargelse och Guds ords förakt avstraffar. Då uppstod fjärdingsmannens måg, Per Mattsson Bjugg, säjandes sig hava redan av befallningsmannens utfått order om att förbemäle krögare på förbjudna tider uttappar öl eller brännvin, skall han det konfiskera och till fattigas och husarmas behov utdela"

Detta torde dock inte ha varit Christophes krog eftersom den låg vid bruket i Färna.

Fortsättning följer…

Fakta: Bjarne Bergs " Vallonernas spår"

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Annons:
Upp till toppen
Annons: