Annons:
Etikettägare-brukspatroner-etc
Läst 16769 ggr
[SvenA]
3/8/09, 10:07 AM

Angerstein en bergsmansläkt

Skäkten kom hit under Drottning Kristinas tid och har haft en mycket stor betydelse för den svenska bergshanteringen De har varit ägare till ett flertal Bruk av olika slag under historiens gång Bland andra Turbo Bruk ´Wikmanshyttan Wiea bruk Kosta Bruk

I sällskap med några andra bergsmän inflyttade A. 1639 från Nederländerna och erhöll anställning hos en sin landsman Marcus Koch, som några år förut inkommit till Sverige och blifvit befordrad till svensk myntmästare. A. biträdde honom i att upprätta Avesta kopparverk, som vid den tiden blifvit af regeringen och det s. k. kopparkompaniet öfverlämnadt till Falu bergslag, och arrenderade därjämte för egen del Turbo bruk i Hedemora socken. Missnöjd med den ringa uppmuntran han här tyckte sig röna, lämnade han åter landet 1652 och tog tjänst hos grefven af Stolberg, såsom direktör för dennes järnförädlingsverk vid Lüttich. Han återkom likväl ännu en gång, men dog kort därpå d. 12 sept. 1659. Bland de förbättringar för hvilka svenska bergsbruket hos honom står i förbindelse, hör äfven införandet af ett nytt och ändamålsenligare kolningssätt

Var i tjänst som bergsbruksidkare hos furstliga Luneburgska hytteförvaltaren Kristian Sieferdt på Altenbrocka. erhöll avsked 1639. Begav sig sedan till Nederländerna varifrån han inflyttade till Sverige jämnte några andra bergsmän 1639. Kom först i tjänst hos dåvarande svenske myntmästaren Markus Kock, biträdde denne vid anläggningen av Avesta kopparverk. Bergsfogde 1643. Lämnade Sverige på grund av den ringa uppmuntran han tyckte sig röna 1652. Tog tjänst hos greve Johan Martin af Stollberg, direktör över dennes järn- och hyttverk vid Luttieh. Återkom till följd av arvsfrågor efter sin syster Hans Steffens änka 1659. Begraven i Steffens grav i Hedemora kyrka. Arrenderade på 1640-talet av sin svåger, Hans Steffen, Turbo bruk. Bland de förbättringar han införde inom bergshanteringen var ett ändamålsenligare kolningssätt det viktigaste. Bruksdirektör. Född 1614-10-07 i Tyskland (D). Död 1659-09-12 i Turbo

Anders Angerstein eller Andræ von Angerstein växte upp på godset Angerstein i furstendömet Calenberg i Niedersachsen vid floden Leine. Godset kom i familjens ägo genom en förfader till Anders, ungraren Stephan Crachta, som av den romerske kejsaren Fredrik II adlades och fick namnet von Angerstein. Anders innehade godset tillsammans med sina syskon. På grund av förfall inom godsets järn- och hammarverk tvingades syskonen sälja godset. Anders begav sig först till Nederländerna och fortsatte senare därifrån till Sverige tillsammans med några andra bergsmän bland annat Heinrich Hentzell. Hülphers beskriver Anders Angerstein så här: 'Ehuru han stående på hästryggen eller gumpen kund svänga och tumla med sin häst, war han därför intet, som wäl en del hållit före, ryttmästare, utan twärtom wäl underwist i bergshanteringen.' Anders Angerstein ska ha kommit till Sverige 1639 på anmodan från sin svåger Hans Steffens. Han anställdes vid ankomsten av Markus Kock som bokhållare vid myntverket i Säter och med att vara Markus Kock behjälplig med Avesta kronobruk och flera stångjärnshammares uppbyggnad. 1649 ska han ha blivit bergsfogde. Han arrenderade Turbo bruk av Steffens som ägde andelar däri. 'Mindre belönt än förväntat begärde han 1652 avsked och reste fattig med ganska hedrande vittnesbörder åter till sitt fädernesland.

I förväntan på något arv efter sin svägerska, Steffens avlidna änka, och någon belöning för sina Sveriges rike gjorda tjänster reste han 1659 för andra gången med hustru och barn över till Turbo, där han nio veckor efter ankomsten den 12 sept. nyssnämnda år avled och blev d. 21 i samma månad i Steffens grav i Hedemora begraven.' Anders Angerstein ska ha hjälpt Markus Kock att bli en välställd och adlad man. Anna Katarina Doms syster Sofia Doms gifte sig med bergsmannen Hans Steffens, som ägde Norns bruk

Hans son Fredrik Angerstein ägde Jönsarbo bruk i Heds socken Västmanland

Hans son Johan Angerstein 1646-1716

Från ungdomen inöfvad i bergsrörelsens olika grenar, införde han i sitt yrke flera förbättringar. Bland hans många allmänt gagneliga företag hör äfven upptagandet af Bispbergs järngrufvor. Han slutade sin lefnad 1716

Erhöll från ungdommen undervisning i Bergbruksrörelsen;
Askultant i Bergskollegium:
Företog utlänsk resa för att studera bergverken i Europa 1698:
Upptog jämte landshövdingen friherre Gripehielm Bispbergs rika ödesmål liggande järngrufvor där konstbyggnaden blef färdig 1698:
Borgare i Hedemora:
Gjorde kronan under krigen stora försträckningar.
Ärfde inköpte och utvidgade Turbo Bruk med Vikmanshyttan

Dalarnas län
Församling Hedemora
Sten nr 7
Förnamn Johan
Efternamn Angerstein
Titel Brukspatron
År 1716-05-23

Noteringar Predikostolen är uppsatt 1727 o skänkt av: Johan Angerstein o dess maka Elisabeth Hentzell

Fam.grav 2
Vård typ Epitafium
Hustru 1 år 1728-09-01
Hustru 1 förnamn Elisabeth
Hustru 1 Efternamn Hentzell
Dennes son
Johan Angerstein
1672-1720

Om honom står det följande
Johan Angerstein, den föregåendes son, f. 20 jan. 1672, † 25 juni 1720. Student i Uppsala 3 nov. 1683. Biträde hos bergmästaren Odhelius 1693—95; auskultant i bergskollegium

18 apr. 1695; stipendiat i kemin 12 juni 1700; advokatfiskal
16 febr. 1705; assessor 5 juni 1708; tf. direktör vid Avesta
1713; förordnad att tills bergmästare utsetts förestå »direktionen vid Stora Kopparberget» 1714.

Gift 23 nov. 1714 med Helena Kock, f. 19 okt. 1678, † 10 jan. 1747, dotter till borgmästaren i Falun Henrik Kock.

Genom vidsträckta resor 1698—1705, varunder han studerade bergverk i Österrike och Tyskland, förvärvade A. en mångsidig erfarenhet.
Till hans tjänsteåligganden som advokatfiskal i bergskollegiet hörde att inspektera bergverk.
En av de resor, han i sådant syfte företog, utsträcktes, enligt kollegiets uppdrag, sommaren 1706 till Norge, där han skulle taga kännedom om
de norska bergverkens och särskilt järnverkens ställning.

A. förde härunder en noggrann resedagbok. På grundvalen av denna utarbetade sedermera, efter A:s död, markschejdern J. T. Geisler en relation, som 9 mars 1723 ingavs i bergskollegiet och förvaras i dess arkiv. Den lämnar synnerligen ingående uppgifter om den norska bergverksrörelsen och dess avkastning — särskilt skildringen av Röros och Kongsvinger är vidlyftig — och röjer även en vaken blick för andra näringar, såsom fiske och trävaruexport.

Det finns mycket mer att läsa om denna släkt detta är bara en mindre del av släktens historia

Jag kommer in i denna släkt genom Elisabeth Hentzel som var gift med Johan Angerstein fördd 1646

Annons:
A
2/9/23, 12:27 AM
#1

#0: Hej Sven! Jag är också släkt med Angersteins, på min farmors sida. Spännande läsning, har haft svårt hitta dokumentation om dessa anor. Du skriver att det finns mycket mer att läsa om denna släkt - kan du tipsa mig om var jag hittar det vore jag otroligt tacksam!
Med vänlig hälsning,
AnneMarie

Upp till toppen
Annons: