Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

0 ÖVRIGT 00.1 BRUKEN I FINLAND 00.2 BRUKEN I SVERIGE 01 Blekinge & Bohuslän 02 Dalarna & Dalsland 03 Gästrikland & Halland 04 Hälsingland & Härjedalen 05 Jämtland & Medelpad 06 Norrbotten & Närke 07 Småland & Södermanland 08 Uppland & Värmland 09 Västerbotten & Västergötland 10 Västmanland & Ångermanland 11 Östergötland 12 BRUKSPATRONER, ÄGARE 13 SMEDER I SVERIGE 14 SÖK SMED & VALLONRÖTTER 14.1 Schager/Skager/Schauger 14.2 Qvarfordt 14.3 Hilpher-Hülpher 14.4 Gropp 14.5 Angerstein 15 ANTAVLOR 16 TYSKAR VID BRUKEN 17 VALLONER VID BRUKEN 18 GRUVOR 20 Hjälp med klurig text 30 Yrken vid bruken 55 HJÄLPMEDEL FÖR SLÄKTFORSKNING 80 OCH VAD ÄR DETTA? 85 BILDER Dagens skratt EFTERLYSNING Klotterplank Sajtstatistik
Historiska personer

Louis De Geer - den svenska industrins fader

2009-02-15 20:38 #0 av: CarpetDiem

Louis De Geer (förnamnet även: Lodewijk, Lovis eller Louys), född 17 november 1587 i Liège, död 19 juni 1652 i Amsterdam, köpman, industriidkare, den svenska industrins fader.

Vem var Louis De Geer?Louise De Geer

Louis De Geers far, Louis De Geer, herre till Gaillardmont, lär med sin familj, för religionens skull, ha flytt från sitt hem och begivit sig till Dordrecht i Holland. Den unge Louis fick dels i fädernehemmet, dels genom utländska resor en grundlig underbyggnad både i allmän bildning och särskilt i allt vad som hörde till affärslivet.

Efter faderns död slog han sig ner som köpman, först i Dordrecht och sedan (1615) i Amsterdam, som blev medelpunkten för hans verksamhet. I förbindelser med Sverige kom han till följd av svenska kronans behov dels av penningförsträckningar, dels av vapen och andra krigsförnödenheter. I båda dessa avseenden stod De Geer, åtminstone från 1617, i affärsgemenskap med svenska kronan.

Genom sina landsmän bröderna De Besche fick De Geer närmare kännedom om Sveriges stora naturliga rikedomar. En av dessa bröder, Velam Gillisson De Besche, arrenderade 1618 av kronan Finspångs gård och län för De Geers pengar och mot hans borgen samt blev sedermera, såsom den tekniskt bildade yrkesidkaren, en verksam medhjälpare åt den kapitalstarke affärsmannen i flera av hans företag. Nu började De Geer nedlägga betydliga kapital i Sverige och gjorde därigenom Finspång till den svenska storslöjdens förnämsta härd: där anlades nya masugnar, stångjärnshammare och manufakturer i stor skala, tackjärnsblåsningen och stångjärnssmidet förbättrades efter fransk eller vallonsk metod, kanongjuteri anlades, och järnkanoner började tillverkas. I det närbelägna Norrköping, som blev utskeppningsorten för den nya industrin, anlades gevärsfaktori, mässingsbruk o.s.v. För drivande av den nya industrin inkallades en mängd vallonska bergsmän och smeder från Liège och Namur.

Gustav II Adolf

- gjorde allt för att främja De Geers verksamhet; han "karesserade den mannen nog, innan han fick locka honom i riket" (Per Brahe d.y.). Så snart De Geer kommit till Sverige, vilket inträffade 1627, blev han genast naturaliserad. Kort förut hade han av kronan arrenderat även Österby, Leufsta och Gimo bruk i Uppland. Nu överhopades han med åtskilliga mer eller mindre lönande uppdrag för kronans räkning: han övertog alla kronans gevärsfaktorier, och sedan kronan själv övertagit kopparhandeln och salthandeln i riket, blev han, jämte Erik Larsson (von der Linde), direktör över kronans dithörande affärer.

Hans befattning med kopparhandeln invecklade honom i många obehag och ådrog honom både Gustav Adolfs och förmyndarstyrelsens misshag. Sannolikt är dock detta att räkna till de missförstånd, som lätt uppkomma i affärer, då var och en står på sin fördel. Det goda förhållandet emellan honom och regeringen blev likväl snart återställt; särskilt visade Axel Oxenstierna honom mycken vänskap och stort förtroende. Under förmyndarregeringen utvidgade De Geer alltmer sin verksamhet: hans arrenden omfattade slutligen ej allenast Finspång och Dannemoraverken, utan även åtskilliga andra bruk, i Uppland, Södermanland, Närke och Värmland.

Svenskt adelskap

För att ännu närmare fästa honom vid Sverige tilldelade honom regeringen 1641 svenskt adelskap och lät honom under frälserätt köpa några av sina arrendebesittningar, näml. Finspång med underlydande samt Österby, Leufsta och Gimo jämte tillhörande lägenheter (utom Dannemora gruva). Därmed hade De Geer gjort Sverige till sitt andra fädernesland. Det dröjde ej heller länge, innan han fick tillfälle att visa sin erkänsla och sin patriotism. Det är nu, som köpmannen höjer sig till statsmannens ståndpunkt. När Torstenssons krig utbryter (1643), skyndar De Geer, på svenska regeringens uppmaning, såsom kungl. svensk kommissarie till Holland, påkallar Staternas bistånd, och då detta uteblir, utrustar han, mest på egen bekostnad, en flotta om 30 fartyg, som under amiral Martin Thijssens befäl avgår till Danmark för att överföra svenskarna från fastlandet till öarna. Väl misslyckades denna första expedition, ty danskarna tvingade densamma redan i Nordsjön att återvända, och när den återkom till Holland, råkade De Geer i stor förlägenhet, därför att skeppsfolket pockade på sin sold och gjorde myteri; men genom stora ansträngningar kunde De Geer likväl snart åter sända en eskader av 22 skepp till Norden. Denna lyckades bättre: den befriade Göteborg från den danska blockaden, trängde genom Öresund, förenade sig med svenska flottan och tog en ärofull andel i den sjöseger, som under Carl Gustaf Wrangels överbefäl vanns mellan Femern och Lolland 13 oktober 1644 - en seger, som gjorde svenskarna till herrar på sjön och därmed nödgade danskarna till fred (se A. Munthe: Svenska flottans sjöhjältar, V, 1905).

Vid fredsunderhandlingen rönte De Geer, som redan 1644 återkommit från Holland, den hedern att av Axel Oxenstierna rådfrågas rörande fredsvillkoren. Kostnaderna för hans expedition beräknades till nära en halv million riksdaler specie, för vilken summa han på flera sätt gottgjordes. Den vanliga uppgiften att han för sitt fosterländska handlingssätt endast rönte otack och gjorde stora förluster tyckes sakna grund.

Privatlivet

Sedan De Geer efter fredens avslutande återgått till privatlivet, fortsatte han sin storartade industriella verksamhet och utvidgade densamma dels genom nya egendomsköp, dels med tillhjälp av de nya arbetskrafter, som vunnes genom en ny invandring av valloner.

De nya arbetsmetoder, som genom De Geers bemedling infördes i det industriella livet, förblev över två sekler härskande i Sverige. Vid Leufsta och Österby uppdrevs tillverkningen oerhört, så att dessa båda bruk, så länge smidestvånget gällde, var rikets största. Under sina senare levnadsår arbetade han även på utvidgande av Sveriges handelsförbindelser och kolonialväsen. Efter att för egen räkning ha drivit handel på Guineakusten förmådde han (1649) regeringen att inrätta ett afrikanskt kompani med privilegium på oceanhandeln söder om Kanarieöarna, och året därpå inköptes av en afrikansk kung Cabo Corso på Guldkusten, där en svensk koloni anlades (se vidare Afrikanska kompaniet). Efter att 1651 ha för sista gången besökt Sverige avled De Geer i Amsterdam 19 juni 1652.

Med sin förut avlidna maka, Adrienne Gérard, hade han sexton barn, av vilka de flesta överlevde honom. I sitt enskilda liv var han, enligt samtidas intyg, en gudfruktig och rättskaffens, ädelsinnad och välgörande man, som använde sina rikedomar på ett frikostigt sätt. Han verkade även för det andliga i form av religion och utbildning.

1829 lät Svenska Akademien slå en medalj över honom, och Frans Michael Franzén skrev med anledning därav ett minnestal. Jfr Burén, Äreminne över L. de Geer (1790), J. L. W. de Geer van Jutphaas, Lodewijk de Geer van Finspong en Leufsta. Eene bijdrage tot de handelsgeschiedenis van Amsterdam in de zeventiende eeuw (1834; 3:e uppl. 1852), ***, Louis De Geer, extrait de la Revue de Belgique 1847, och C. F. Wiberg, Louis de Geer et la colonisation wallonne en Suède (1876).

Text från Wikipedia
Bilder från Wikipedia: Louis De Geer porträtterad av David Beck 
Louis De Geer sv/v ursprung Svenska Familj-Journalen

 

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-03-01 13:59 #1 av: torsbo

Nog var Louis de Geer en karl? Men det står Louise på flera ställen, och det bör ändras med det snaraste, annars blir texten som helhet smått ovederhäftig, och det är den ju inte.

Anmäl
2009-03-01 15:19 #2 av: CarpetDiem

Solly... Det gick av bara farten. Fixat!

Tack för att du var uppmärksam.

Ha en trevlig dag!

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-03-10 21:07 #3 av: KingZap
Louis De Geer.jpg

Louis De Geer.

Källa : Jernkontorets bildsamling

Anmäl
2009-03-10 21:12 #4 av: CarpetDiem

Jag såg den också. Tror att du måste lägga in var du hittade den, en url-adress mad andra ord. Så det inte blir några problem.

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-03-10 21:14 #5 av: KingZap

 

Wikin bygger på det som står i Nordisk familjebok (1904)

Nordisk Familjebok Uggleupplagan 1904-1926

sedan finns det den äldre upplagan som är lite charmigt att läsa

Nordisk Familjebok Första utgåvan 1876-1899

Anmäl
2009-03-10 21:14 #6 av: KingZap

Borde inte De Geer ligga under Bruksherrar ?

Anmäl
2009-03-10 21:33 #7 av: CarpetDiem

Tack för länken. La den i texten istället så tar den inte så stor plats.
Jo - du har rätt ang. De Geer, men detta är lite tricky. Nu ligger det som en artikel under rubriken Historiska personer.

Nu ska jag läsalänkarna du skickade.

Tack för hjälpen!

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.