Annons:
Etikett001-bruken-i-finland
Läst 13008 ggr
chrissan
2009-09-06 11:17

Finska järnbruk

Finland var ju en del av Sverige ända fram till 1808-9 års krig. I Finland anlades under 15-1600-talet ett antal järnbruk, det första anses vara en tackjärnshytta i Svartå som anlades 1560. Man tillverkade stångjärn som såldes på Järntorget i Stockholm.

Många järnbruksarbetare flyttade mellan Sverige och Finland, det kan vi se i kyrkböckerna. Det finns tom en förening för vallonättlingar i Finland länk.

Enligt Harmens register över järnbruk anlagda före 1800 fanns följande bruk i Finland:

Bierno;
        Koskis, 1679
        Kusto, 1748
        Pojoby, 1689
        Tykö [M], 1686
Bierno o Uskela;
        Kirjakala, 1686
Bro;
        Fästa, 1641
Eura;
        Kautua, 1689
Ilmola;
        Östermyra, 1798
Karis;
        Svartå, 1639
Kimito;
        Björkeboda, 1732
        Dal, 1686
Kisko;
        Ajala, 1684
Kuopio;
        Juckais = Strömsdal, 1746
        Kuopi, 1777
        Strömsdal = Juckais, 1746
Nykyrka;
        Männärs [M], 1741
        Pyrris [M], 1741
Perniö;
        Hummeldal, 1686
Perno;
        Forsby, 1682
Pojo;
        Antskog, 1642
        Fiskar, 1649
        Gammelby, 1791
Pyllis;
        Pettjärvi, 1698
Pyttis;
        Strömfors, 1760
Pörö;
        Billnäs, 1648
Storkyro;
        Orisberg, 1676
Tenala;
        Kulla [M], 1728
        Skogsby [M], 1686-
        Trolshovda [M], 1689
Thusby;
        Mariefors, 1795
Vekelax;
        Sippola, 1691
Virmo;
        Lächtis, 1675
Wörå;
        Kimo, 1703
Yllesöme;
        Huppois, 1696

Utan församling;
        Forsa, Nylands län 1687
        Joa, 1687-

Annons:
AndersE
2009-09-06 11:18
#1

#0 Intressant!

chrissan
2009-09-06 11:19
#2

Det finns en bok som utkom 2008 som behandlar de finska järnbruken, författare är Rolf Holm som också är konstnär och som målat många av bruken i olja eller akvarell. Detta är boken i Fennica, den finska nationalbibliografin:

Författare:

Holm, Rolf.

Titel:

Finlands järnbruk i ord och bild / Rolf Holm.

Förlag:

Vasa (Strandgatan 9 A 3) : Rolf Holm, 2008 Painoyhtymä)

Omfång:

191 s. : kuv., kartt. ; 25 x 31 cm.

Anmärkning:

Julkaisussa kustantajan osoite virheellisesti Srandgatan 9 A 3.

Material:

monografi

Verkets språk:

swe

ISBN:

978-952-92-4308-2 (sid.)

AndersE
2009-09-06 11:20
#3

#2 Länkarna fungerar inte…

chrissan
2009-09-06 11:21
#4

Nä de kommer med vid kopieringen, jag ändrar

chrissan
2009-09-06 19:07
#5

Intressant är, att malmen i Finland inte räckte till så att man skeppade över svensk malm. Det måste varit ett jätteföretag, malm är tungt och skeppen var små.

KingZap
2009-09-06 23:18
#6

#0 Det var en himla massa bruk, vet någon hur många som finns kvar i dag ?

#5 Jag gissar att det var en hel del båtar som förliste med malm ombord, undrar hur vanligt det var, någon som har en aning?

Annons:
chrissan
2009-09-07 13:18
#7

Man fick 30 års skattefrihet om man anlade ett bruk i Finland.

Det finns en hel del intressant historia runt de finska järnbruken och de ibland mycket rika brukspatronerna. En mycket stor hederstitel än i dag i Finland är att vara bergsråd. Detta är hämtat från Forskningscentralen för de inhemska språken:

De många rådstitlarna som hederstitlar är som bekant något typiskt för Finland. De få rådstitlar som fortfarande förekommer i Sverige är ämbetstitlar - t.ex. ett kommerseråd är i Sverige en högre ämbetsman i kommerskollegium och ett skolråd är en avdelningschef vid skolöverstyrelsen.

Också bergsråd har tidigare i Sverige varit titeln för en ämbetsman, nämligen en ledamot av bergskollegiet, ett ämbetsverk som fanns i Sverige från mitten av 1600-talet till mitten av 1800-talet. Att bergskollegiet hade en så stor betydelse hängde samman med att bergshanteringen spelade en central roll för Sveriges industri.

Vi i Finland har sedan övertagit de svenska rådstitlarna och gjort dem till hederstitlar, bland vilka bergsråd står högst i rang, uppenbarligen för att också ledamöterna av det gamla bergskollegiet stod högt i rang i den tidens industrisamhälle.

CarpetDiem
2010-02-11 13:39
#8

Halloj!

Kanonställe att leta efter släkt på.

Någon som vet hur det gick med de Qvarfordtare som blev kvar i Finland? Har sökt i finland på Genealogia.fi (Suku Forum) men inga tips. Ja, jo - hänvisning till min egen sajt iofs men det gav ingen träff (konstigt…?)

Jag vet att några Qvarfordtar finns kvar.

Det finns både Qvarfordt i Finland och på Åland idag.

Vore kul att veta om någon/några fortsatte med smed-jobben eller vad det var som gjorde att de blev kvar.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Aliena
2016-09-30 02:21
#9

Min förfader Jacob Mornie var med vid grundandet av Orisbergs bruk.  De som ursprungligen grundade det var Tomas Henriksson Reini och Matts Olavsson Knuuttila, men det gav ingen vinst. År 1688 satsade Jacob Ross hälften i företaget och Jacob Mornie och Antti Onckel 1/4 var.  Jacob Mornie och Henrik Holmberg var inspektörer.  Men år 1693 återvände Jacob Mornie till Sverige.

https://svenska.yle.fi/artikel/2009/01/22/orisbergs-gard-i-osterbotten

Upp till toppen
Annons: