Annons:
Etikett07-småland-södermanland
Läst 10014 ggr
KingZap
2009-04-13 10:28

Orrefors masugn och hammarsmedja

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

[Pressmeddelande Länsstyrelsen Kalmar Län, 2007-11-15]

En av landets bäst bevarade hammarsmedjor finns i Orrefors. Den uppfördes 1841 och användes under lång tid vid länets största stångjärnverk. Idag ligger den inom glasbruksområdet och blir nu byggnadsminne.

Hammarsmedjan i Orrefors uppfördes 1841 och ligger vid kanalen mitt inne på glasbruksområdet. Anläggningen är en av landets bäst bevarade i sitt slag och har ett mycket högt industrihistoriskt värde. Efter förslag från Orrefors-Kosta-Boda AB och Nybro kommun har Länsstyrelsen nu beslutat att hammarsmedjan med tillhörande gnistugn ska skyddas som byggnadsminne.

Orrefors järnbruk var i mitten av 1800-talet länets största stångjärnverk och dess produkter exporterades till största delen, framförallt till England. Trots att myrmalm fanns kring Orrefors var detta inte tillräckligt utan bergmalm importerades från Bergslagen. 1841 uppfördes en ny hammarsmedja och gnistugn efter en brand. Den utökades med ytterligare en hammare och en s.k. dubbel ugn inköptes för att kunna minska kolåtgången. Den nya hammaren blev räckhammare för utsmidning av stångjärn medan den gamla användes som smälthammare. Orrefors var vid denna tid ett modernt järnbruk med det senaste inom järntillverkningen såsom blåsmaskin, vällugn, rostugn och franche-comtéugn.

Redan år 1726 fick Lars Johan Silfversparre privilegium att anlägga ett järnbruk på Orranäs säteris ägor. Bruksorten fick namnet Orrefors och avskildes från godset som en särskild enhet. Järnbruket omfattade då masugn, hammarsmedja och knippsmedja och utökades under senare delen av 1700-talet med en spiksmedja. Den första hammarsmedjan i Orrefors bestod av en stångjärnshammare. Järnbruken fick stor betydelse för bygden genom de många binäringar som uppstod. Bönderna i omlandet kunde få extrainkomster genom t ex vedhuggning, kolning, körning och malmupptagning.

Under senare delen av 1800-talet minskade möjligheten att exportera stångjärn till England då engelsmännen själva uppfunnit bättre och billigare metoder att tillverka stångjärn. Under 1880-talet upphörde stångjärnstillverkningen vid Orrefors medan manufaktursmidet fortsatte ännu några år. Fram till år 1896 var det full drift i hammarsmedjan med sex mans arbetsstyrka. Därefter arbetade endast tre man tills järnhanteringen slutligen lades ned 1914. De allra sista åren innan hammarsmedjan helt upphörde med sin verksamhet gjorde man symboliskt en smälta om året för att bevara privilegiet från år 1726. Vid Göteborgsutställningen år 1923 ställdes maskiner tillhörande hammarsmedjan ut för att visa en bit svensk industrihistoria. År 1898 inriktade Orrefors bruk AB tillverkningen mot glasframställning vilket sedan dess expanderat till nuvarande omfattning.

I Kalmar län finns drygt 130 byggnadsminnen som skyddas enligt Kulturminneslagen. Hammarsmedjan i Orrefors är Nybro kommuns första byggnadsminne.

Annons:
CarpetDiem
2009-04-13 14:56
#1

Detta är ju egentligen ganska lustigt. Jag, personligen, förknippar Orrefors med glas. Men även här, liksom Rejmyre har det funnits annat än glastillverkning.

Finns det fler liknande kopplingar?

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

CarpetDiem
2009-04-13 15:56
#2

Här hittade jag några av mina släktingar, verksamma vid bruket runt 1830-40 + någon född vid bruket.

Johannes Qvarfordt.
Hammarsmed i Orrefors/Orrefors Bruk, Hälleberga(H).
Koldräng i Klavreström, Nottebäck (G).
Mästersven.

Född 1801-09-14 i Sonstorp/Sonstorps Bruk, Hällestad (E).

Levnadsbeskrivning

Far
Anders Qvarfordt.
Mästersven.
Född 1770-03-31 i Karlström/Karlströms Bruk, Kristberg (E).
Död 1820 i Tingsås (G).

Gift 1798-09-29 i Hällestad med

Mor
Kerstin Johansdotter
Född 1774-12-27 i Fräntorp, Hällestad (E) 
Död 1851-05-21 i Västermåsa, Tjällmo (E).

Gift 1825-08-07 i Älghult (G) med

Sara Elisabet Berg.
Född 1788-04-05 i Böksholm, Drev (G).

Barn
Jonas Peter Qvarfordt.
Född 1828-09-18 i Skahus, Lenhovda (G).
Död 1828-10-01 i Skahus, Lenhovda (G).

Karl Jonas Qvarfordt.
Född 1831-08-05 i Orrefors/Orrefors Bruk, Hälleberga (H).

Gift 1854-02-04 i Göteryd (G) med
Lena Kajsa Svensdotter.
Född 1829-03-17 i Fryele (F).

Och en til Qvarfordt

Peter Johan Qvarfordt.
Hammarsmed. Född 1799-01-03 i Hättorp, Tjällmo (E).

Levnadsbeskrivning

Kallas Per Johan i vb och Peter Johan i hfl.
Fanns 1838 vidStenfors bruk, Tingsås sn.
Flyttade därifrån till Ljuder 1840.

Far
Anders Qvarfordt.
Mästersven.
Född 1770-03-31 i Karlström/Karlströms Bruk, Kristberg (E).
Död 1820 i Tingsås (G).

Mor
Kerstin Johansdotter.
Född 1775-03-01 i Slätthult, Stenbrohult (G).
Död 1851-05-21 i Västermåla, Tjällmo (E).

Gift 1823-10-26 i Hovmantorp (G) med

Kajsa Matsdotter.
Född 1794-11-02 i Hovmantorp (G).

Barn
Karl Magnus Qvarfordt.
Född 1824-08-18 i Åryd, Hemmesjö med Tegnaby (G).
Död 1826-05-21 i Åryd, Hemmesjö med Tegnaby (G).

Gustava Qvarfordt.
Född 1826-03-17 i Åryd, Hemmesjö med Tegnaby (G).
Död 1826-04-23 i Åryd, Hemmesjö med Tegnaby (G).

Gustava Qvarfordt.
Född 1827-04-20 i Åryd, Hemmesjö med Tegnaby (G).
Gift med
Johannes Hammargren.
Smed. Hemmansägare.
Född 1826-01-08 i Hälleberga (H).

Gustaf Adolf Qvarfordt.
Inhyses.
Född 1829-09-10 i Ry bruk, Göteryd (G).
Gift med
Marta Johansdotter.
Född 1829-08-04 i Bergunda (G).

Karl Fredrik Qvarfordt.
Född 1831-12-20 i Orrefors/Orrefors Bruk, Hälleberga (H).

Anna Sofia Qvarfordt.
Hemmadotter.
Född 1833-09-09 i Orrefors/Orrefors Bruk, Hälleberga (H).

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

leja
2009-04-14 14:08
#3

När jag arbetade som guide i Småland en sommar fick jag lära mig att bruken i Småland byggdes upp som järnbruk. Med myrmalm som grund. Men när malmen tog slut, behövde man något annat att arbeta med. Då var det relativt enkelt att ställa om till glastillverkning. Man hade då ugnar, eldare, kolare mm och behövde bara anställa en glasmästare per bruk för att ställa om produktionen.  

Så fick jag lära mig, sen tillkom det fler glasbruk då folk upptäckte att det var lönsamt. Men fanns det ett järnbruk var det relativt enkelt att ställa om produktionen.

Vad ska man ha som signatur tro?

CarpetDiem
2009-04-14 14:27
#4

Okej, ja det mesta fanns väl redan på plats…

Intressant i alla fall.

Ha en bra dag!

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Brattis
2009-04-18 14:08
#5

En kommentar om Anders Qvarfots hustru Kerstin Johansdotter.

Hon var född 1774-12-27 i Fräntorp, Hällestad (E) (C:4  660). Paret vigdes 1798-09-29 i Hällestad (E) (E:1  279). Bägge bodde vid Svartebo hammare när de vigdes.

CarpetDiem
2009-04-18 14:27
#6

Hej Brattis!

Kul att se dig här! Tack för info, måste kolla varför jag har andra uppgifter.

Ha en bra dag!

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Annons:
Waller
2009-04-19 00:52
#7

Hej Thomas!

Det finns ingen plats Västermåla i Tjällmo. I dödsboken C:6 Tjällmo s 701 står det Västermåsa, som är det korrekta namnet.

Mvh

B-M

CarpetDiem
2009-04-19 01:09
#8

Du ser - har dessutom svårt att läsa. Har tagit ett s som ett l.

Ska ändra!

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

CarpetDiem
2009-04-19 01:15
#9

Fixat

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Skurtson
2010-08-01 19:24
#10

Min farfars morfar Johannes Samuelsson Holmqvist arbetade som smedsdräng på Orrefors Hammarsmedja 1863-1864.

Med vänliga hälsningar,

Susanne Kurtson

[SvenA]
2010-08-04 15:43
#11

Alltid kul att höra att det finns folk som har arbetat där har du mera information om hans liv där så får du gärnna lägga upp det här på sajten om du vill

Upp till toppen
Annons: