Annons:
Etikett02-dalarna-dalsland
Läst 59397 ggr
Knirken1
2009-03-03 21:49

Confraternitas Schisshyttiana

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

I somras (2008) gjorde jag (+ 2 pers till) ett besök till Schishyttan strax norr om Ludvika (mellan Gräsberg & Smedjebacken). Herrgården finns kvar och bebos, men av själva bruket finns endast några ruiner kvar i den igenväxta dalen nerom herrgården (och sjön). Fick i samband med detta besök med mig ett infoblad som jag hittade i en "infobox" där. Jag citerar lite från bladet här nedan.

"Under mitten av 1700-talet blev järnframställningen en etablerad industri vid Schisshyttan. Sveriges först utsedde övermasmästare, Sven Rinman, hade då med hjälp av sin assistent Bengt Andersson Qvist, övermasmästare i Nora och Linde Bergslag, samt mineralogen Axel fredrik Cronstedt bildat sällskapet Confraternitas Schisshyttiana. Sällskapet ägnade all ledig tid åt vetenskaplig forskning, experiment och diskussioner främst inom metallurgin. Ett laboratorium och en provmasugn uppfördes och Schisshyttan blev därmed under andra hälften av 1700-talet ett veteskapligt centrum i Bergslagen. Rinman som även var en väletablerad mekaniker hade som sitt främsta uppdrag att förbättra kvaliteten på järnet från Västerbergslagen vilket vid den här tiden inte höll måttet. Efter en serie experiment lyckades Rinman med sitt uppdrag." (slutciterat)

Man undrar ju vad som egentligen försekom där mitt i skogen i den ganska igenväxta dalen med vattendraget och de spridda ruinerna. Stället är otroligt fint kan man tycka men också tämligen ensligt placerat minst sagt.

Finns det eventuellt någon här i denna "forumdel" som kan berätta lite mera om Schisshyttan & "Confraternitas Schisshyttiana" medlemmarnas aktiviteter, så vore jag mfl "fundersamma" mycket tacksamma. MVH / Kn1

Annons:
CarpetDiem
2009-03-03 22:06
#1

Detta var väldigt intressant. Jag googlade och hittade detta om Sven Rinman på Wikipedia:

"Sven Rinman, född 12 juni 1720 (gamla stilen), död 20 december 1792 var en svensk bergvetenskapsman, som har kallats Den svenska bergshanteringens fader.

Rinman förvärvade sig redan som yngling skicklighet i proberkonsten, blev 1740 auskultant i Bergskollegium och företog 1746-47, med understöd av bruksidkarna Claes Grill och Charles De Geer, en studieresa till Holland, Tyskland och Frankrike, under vilken han besökte bergverk, bruk och fabriker och gjorde sig förtrogen med i Sverige då okända arbetsmetoder. Han utnämndes 1749 till inspektör över Roslagens bergverk, 1750 till direktör över Hällefors silververk samt 1751 till övermasmästare i Västerbergslaget.

Han upptog på flera platser nya gruvor, startade en mängd bruksanläggningar och introducerade flera mestadels av honom själv gjorda uppfinningar, bl.a. avseende aluntillverkning ur skiffer, valsning av kopparplåtar, förtenning av bleck, förbättring i smältprocessen vid ståltillverkning, garvstålssmide med stenkol, damaskering och förgyllning på stålarbeten, borrmaskiner för kanoner, tillverkning av fingerborgar o.s.v. Genom åtskilliga rön vart han även en av blåsrörskemins grundläggare. Han kallades 1760 till direktör för grov- och svartsmidet i riket, 1775 till assessor i Bergskollegium och 1782 till bergsråd. Genom sina råd och utredningar bidrog han väsentligen till upprättande av Eskilstuna fristad, och han blev direktör för denna 1784.

Han bedrev ett mycket betydelsefullt författarskap, bland vilket märks, förutom ett stort antal uppsatser i Vetenskapsakademiens handlingar, de större arbetena Anledningar til kunskap om den gröfre jern- och stålförädlingen och des förbättrande (1772; tysk översättning 1790), Försök til jernets historia, med tillämpning för slögder och handtverk (två band, 1782; i tysk översättning 1785 och 1814), Bergwerks lexicon (två kvartband, med planscher, 1788-89) och Afhandling rörande mechaniquen, med tillämpning i synnerhet til bruk och bergwerk (med planscher, 1794). Vetenskapsakademien, av vilken han blev ledamot 1753, präglade 1823 en minnespenning till hans ära, och 1833 restes på Eskilstuna fristads torg en järnminnesvård över honom. Rinman förknippas även med pigmentet Rinmans grönt eller koboltgrönt, en förening av kobolt och zinkoxid."

Jag förmodar att fortsättning följer.

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Knirken1
2009-03-03 22:09
#2

Tillägg till funderingen ovan:

- Klicka på gröna "tillbaka pilen" längst upp till vänster för att hitta tillbaka till min text efter att Ni ev kikat på fotot jag bifogade. Annars verkar det krångla lite. Jag har bara fotat en SGU infosida på datorn vilket ju måste vara ok tycker man. Poängen med fotot är att Schisshyttan skymtar längst upp till höger vid den ljusblå markerade sjön (nederkanten av densamma) till höger/ovanom Persbo. Endast sjön syns samt vägen som bryter av åt höger nerom sjön och sedan löper neråt i bilden. Schisshyttan är ej ditmärkt med sitt namn dock tyvärr. MVH / Kn1

Knirken1
2009-04-11 23:12
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#3

Jag hittade några foton (bland mina "filer") som jag tog då vi besökte Schisshyttan i juli 2008. Fotot av informations-plakatet som någon på kommunen sammanställt låter jag vara mera högupplöst för den som vill zooma och läsa texten på. De andra bilderna sparar jag om till lite mindre "filer" för snabbare hämtning osv. Visst är stället ganska fint, men tämligen ensligt. Herrgården som är byggd av vitslammad/putsad slaggsten är nu i privat ägo, och den enda byggnaden som verkar vara (då & då) bebodd. Vid slaggstens byggnaden (se foto) nersröms herrgården med de tre dörrhålen finns en lite timmerstuga som nog kommit till i ett "sent skede". Så snart snön smält undan skall jag göra en sväng igen till denna plats och försöka ta lite fler bilder i skogen utefter vattendraget nerströms herrgården. Där lär de flesta "aktiviteterna" ha ägt rum. Den täta vegetationen och trädens bladverk hindrade bra fotograferande i sommras, så nu bör det gå bättre innan sommaren "drar igång igen".

Jag försöker placera in ca 10 foton här nedan, och då ett foto per inlägg (+ info-plakatet i just detta inlägg). Fler än ett foto /inlägg går nog inte.  MVH / Kn1

Knirken1
2009-04-11 23:14
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#4

Ännu en bild ang inägg #3. /Kn1

Knirken1
2009-04-11 23:15
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#5

Ännu en bild ang #3.

Knirken1
2009-04-11 23:16
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#6

ännu en bild. ang #3

Annons:
Knirken1
2009-04-11 23:17
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#7

ännu en bild ang #3.

Knirken1
2009-04-11 23:18
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#8

Ännu en bild ang #3.

Knirken1
2009-04-11 23:19
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#9

Ännu en bild ang #3.

Knirken1
2009-04-11 23:20
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#10

Ännu en bild ang #3.

Knirken1
2009-04-11 23:21
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#11

Änn en bild ang #3.

Knirken1
2009-04-11 23:22
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#12

Ännu en bild ang #3.

Knirken1
2009-04-11 23:23
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#13

Ännu en bild ang #3.

Annons:
Knirken1
2009-04-11 23:24
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#14

Ännu en bild ang #3.

KingZap
2009-04-11 23:42
#15

Tack för att du delar med dig av dina upplevelser och bilder. Kul!

Knirken1
2009-04-12 00:20
#16

Hej KingZap! Kul att Ni kikar på, och funderar lite ang, det jag "tråcklar" in här i denna "tråd". Jag bifogar här lite text från Wikipedia som egentligen har bild på A. F. Cronstedt men jag vet ej hur få med denna. Endast texten följer med vid txt:format, och doc.format går ju ej att få in här, eller!?. Texten är väl dock "poangen" här. Just Axel Fredik Cronstedt var ju en av de tre "specialisterna" i "gruppen" som denna tråd behandlar.

Alltså här lite text ang bilderna & inlägg nr #3 ovan.

CarpetDiem
2009-04-12 00:36
#17

Det här var intressant - historien om Cronstedt kände jag inte till.
Mycket bra och tack för alla fina bilder.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

KingZap
2009-04-12 00:45
#18

Hittade faktiskt infobladet som du refererade till scannat på nätet så nu kan alla läsa det (tills den som har hemsidan tar bort det)

Sid 1

Sid 2

Knirken1
2009-04-12 12:54
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#19

Länkarna till infosidorna fungerar bra. Bra är ju också att det går att zooma där nere till höger,så allt blir hyfsat läsbart.

OBS bara att texten "TAVLANS PLATS" (på kartan över området) måste ha skrivits dit av någon som var lite trött "den dagen". Tavlans plats är nämligen nästan uppe vid herrgården "uppströms" själva "bruket" invid grusvägen. Enligt kartan står tavlan nerom "bruket" vilket alltså ej stämmer (tvärt om alltså! om nu någon känner sig förvirrad). Här ett par foton till. / MVH / Kn1

Knirken1
2009-04-12 12:56
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#20

Och ännu en bild ang #3 (& #19)

Annons:
svenne
2009-04-12 12:58
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#21

Vilka fina bilder. Knirken1!
Underbart med gamla byggnader i bruksmiljö, speciellt dessa som är byggda av slaggsten.

Bif. bild är från Borgviks bruk i Värmland, byggnaden uppfördes för att tjänstgöra som sädesmagasin åt den intilliggande kvarnen. Numera är det ett litet bruksmuseum i den pampiga byggnaden.

Knirken1
2009-04-12 20:25
#22

Också en fin bild, svenne, verkligen. Man funderar så smått hur lång livslängd dylika byggen kan ha. Synd att det inte bli så mycket "slaggostar" gjorda nu för tiden. De som finns får man vara rädd om verkar det som, men de verkar ju ha bra motståndskraft mot de slitande "elementen", inklusive is/snö & div. oväder mm.

- "CarpetDierr" och /eller KingZap, och Ni som ev kikar på denna tråd. Är det ev någon som vet någe mera ang Confraternitas Schisshyttiana, eller har några tips hur man kan gå vidare? Jag skall som sagt var dit snart och försöka ta flera bilder, innan grönskan klär in & döljer ruinerna & andra detaljer. Ev vet jag, i och för sig, en person i Smedjebacken som kan sitta inne med uppgifter, så jag tar nog kontakt med honom vad det lider. Han brukar hålla ett & annat föredrag om sådana här "saker", och då med tyngdpunkt på Västerbergslagen och järnhanteringen där (tror jag!).

Personligen är jag mest nyfiken/intresserad av tekniken och vad "de tre" i "gruppen" sysslade med rent tekniskt, metallurgiskt /kemiskt osv. På köpet får man nog en del insikt i hur folk hade det allmänt där i Schisshyttan när det begav sig, om man nu "harvar på" i ämnet. Eller också är det ingen som riktigt vet ev. Det är ju ett tag sedan de tre (+ övrig "brukspersonal") var verksamma, minst sagt.  MVH / Kn1

CarpetDiem
2009-04-13 09:29
#23

Jag har inga egna uppgifter dessvärre. Letar förtvivlat på nätet efter BRA fakta.

Jag återkommer.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

CarpetDiem
2009-04-13 17:48
#24

Jag TROR att dessa tre personer sysslade med experiment hur man kunde framställa Nickel, ett grundämne som faktisk Cronstedt upptäckte.
Anledningen varför jag tror det är denna artikel som jag hittade på nätet.

Visserligen är inte Bengt Andersson Qvist omnämnd men det behöver ju eventuellt inte innebära något.

Bakgrund

Axel Fredrik Cronstedt föddes 23 december, 1722 i Södermanland och dog 1765, endast 43 år gammal.

Cronstedt visade tidigt sitt intresse för matematik och vetenskap.
I slutet av 1730-talet började han studera kemi och mineralogi för J.G. Wallerius i Uppsala.
Där blev han bekant med Sven Rinman.
1744-45 besökte Cronstedt Sala silvergruva där han lärde sig gruvdrift och metallurgi för bly och silver.
Från 1746 till 1748 studerade Cronstedt bl.a. kemi för Georg Brandt.

Upptäckten av nickel

Cronstedt besökte 1751 Los koppar-koboltgruvor där han fann ett nytt mineral.
Han undersökte det och fann att det i motsats till koboltmineral gav en grön fällning när det lösts i saltsyra.
Hans slutsats blev: - "Jag har funnit ett kopparmineral".
Han la en järnbit i lösningen och förväntade sig en utfällning av röd koppar på järnets yta, när så inte blev fallet blev Cronstedt förvånad, varken koppar eller kobolt fanns i mineralet.
Cronstedt upptäckte vidare att när det okända mineralet exponeratsett tag, hade det bildats gröna fläckar på mineralets yta.

Cronstedt reducerade det gröna materialet till en oxid och blandade det med träkol och upphettade mixturen i en smältdegel till hög temperatur, varvid en metall bildades.
Metallen som bildats var vit och hade svagt magnetiska egenskaper.
Cronstedt gav det nya grundämnet namnet nickel.

Det har funnits olika åsikter om vilket mineral från Los som Cronstedt använt sig av för sin nickelupptäckt. Det mest troliga är att det okända nickelförande mineralet var gersdorffit.

Den elaka dvärgen Nicolaus

Gruvarbetare i Tyskland fann ibland en rödbrun malm, ofta med gröna fläckar. När denna malm löstes i saltsyra, färgades lösningen grön och malmen förmodades vara en kopparmalm.

Men förvånande nog var det inte möjligt att göra koppar av malmen. Därför fick den det nedsättande namnet "Kupfernickel".
Malmen var en falsk kopparmalm.

Suffixet "nickel" kom från en elak dvärg som kallades Nicolaus, som förvandlade koppar till något värdelöst - till nickel.

Referenser

Enghag, P., 2001: Axel Fredrik Cronstedt - the Discoverer of Nickel. Nordic Steel & Mining Review, sid 68-69.

Marshall, J., 1998: Discovery of the Elements. Simon & Schuster Custom Publishing.

Nationalencyklopedin Multimedia 2000, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs.

Webb: http://www.k1q.net/skarn/articles/article42.pdf
Mikael Jansson

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

CarpetDiem
2009-04-13 17:56
#25

Nja,

Jag får nog backa lite. Det mest troliga är att de höll på att försöka framställa Zink i Sverige. Ett hopplöst projekt som föll på att kostnaderna sköt i höjden.

Detta fann jag hos Riksantikvarieämbetet:

"_Under förhistorisk tid således redan under bronsålder användes zinkmineral endast för framställning av mässing i en process där zinkmalmen aldrig erhölls i metallisk form utan legerades in i kopparn. Man hade då inte klart för sig att zinkmetall existerade.

Fram till 1700-talet importerades all zinkmetall från Indien och Kina. Under 1700-talet gjordes flera försök att utveckla processer för framställning av metallen. I Sverige visade Sven Rinman, Axel Fredrik Cronstedt och Bengt Andersson Qvist att det var möjligt att framställa zink, men att kostnaderna blev högre än för importerad metall.
Först på 1800-talet började zinkmetall framställas i större skala i Europa, men metallens reduktionsegenskaper gjorde processen svårhanterlig.

Den svenska zinkmalmen går på export i anrikad form, bland annat till Norge, Finland och Belgien. Brytning av zinkmalm inleddes i större skala 1849 vid vårt största malmfält Åmmeberg. Gruvan såldes senare till det belgiska företaget Vieille Montagne. Zinkförekomster finns bland annat i Norrbotten och i Garpenberg.

Den zinkmetall som produceras i Sverige i dag är i huvudsak tillverkad av zinkskrot som smälts om, renats och gjutits till tackor. Det totala svenska behovet av primär zink importeras."_

Källa: Riksantikvarieämbetet - Materialguiden

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Knirken1
2009-04-13 19:49
#26

Jätteintressant info, där, CarpetDiem!!!. Utmärkt "sökresultat" men kan de ha hunnit med funderingar kring Zink där i sina experiment där i Schisshyttans laboratorie-"ugnar"? Just i dessa verkar de väl mest ha laborerat kring järn/stål och dess förädling/förfining. Men det verkar alltså som att de hade vidare funderingar än kring enbart järn/stål i "gruppen".

Man får förmoda att de med sin (dessutom sammanlagda) höga kompetens förståss hann med många "funderingar" & försök, och då inbegripet alla möjliga ämnen & problem (nya konstruktioner, tekniska ideer, ang metaller & mineraler mfl ämnen kanske). Man får förmoda att deras huvudsaliga experiment fick lov att ge resultat i form av komersiellt användbara och gångbara "produkter", vilket de ju tydligen lyckades med riktigt bra.

Någonstans ifrån är man ju avlönad för sin "överlevnad" och det kan vara en knepig balansgång att dels få fram renodlade resultat som leder till något man kan producera & sälja med förtjänst, "på stört".

Dels vilja experimentera med ideer man funderar på mitt "i alltihop" men som andra ev finner onödigt. Uppdragsgivaren, "basen", chefen" & de som (ev "högt upp") tänker (logiskt nog kanske/deras jobb!) nästan enbart på avkastningen (direkta kr.-resultatet) och då är det vanligen så att inte mycket tid ryms för "riktigt nya ideer".

På det viset tror jag man kan betrakta de "TRE" som lite av pionjärer i detta med "verksamhetsutveckling" då de själva bildade en egen "funderar-grupp" och brevväxlade frekvent mellan varandra på eget bevåg. De verkar ju också ha träffats där i Schisshyttan får man anta, då deras experiment ang åtminstonde stlål/järn utfördes just där. Att ta sig tid att verkligen fundera i en verksamhet är ofta något som missas efter en tid, då något tycks gå hyfsat bra som det går/är.

De med ideerna (& de då med insikt+kapital) som en gång "var så bra" åldras/lägger av, och ev "trillar av pinn", och sedan halkar allt efter/ "går i stå". Nya "modernare" styrelsemedlemmar (vanligen= vissa anställda chefer. Se nyheterna bara dessa dagar!) människor kanske ev träder in på "arenan" & som kanske mest har näsa för slantar, luggar verksamheten på kapital & lägger rabarber på dessa för egen del (egen eko.fartblindhet. "Du kan inget ta med dig dit du går" sjöng Cornelis W.!). Likvida medel som ju behövs för att utveckla verksamheten så att den överlever i framtiden, och med den dess anställda som har sin försörjning där. 

Nåja! De "tre" tog sig nu tid att fundera, vilket var toppenbra, så länge de kunde. Tydligen så ägnade de vanligen "all fritid" åt dessa "konkreta" stål (mm) funderingar enligt infon där på lapparna vid info.tavlan i Schisshyttan. Jobb & "hobby" var samma sak "för dem" vilket måste ha varit tämligen bra. Hur många får ha/har det så, här i världen? 

Hörde på radio en svensk fysiker (dam) för en tid sedan som poängterade detta med att "tankar tar tid" ("TTT") och så sade hon att "man skall se till att ha det lite tråkigt ibland, för det är nästan endast då som hjärnan hinner få tid/plats med helt nya tankebanor, istället för de inrutade & rutinmässigt inpassade tankarna som ständigt blockerar "ens tankevärld".    MVH / Kn1

Knirken1
2009-04-15 02:37
#27

Oj vad jag svävade iväg i egna funderingar i föregående inlägg /#26. Nåja! Synpunkter på #26 vore inte fel.

 Dock!: Mest handlade det nog då som nu mest om att också överleva överhuvudtaget, och mest så handlar nog all yrkesverksamhet inklusive forskning & experiment om just detta.

Hur som helst så for jag faktiskt (ensam) "upp" idag (14/4-09) en vända till Schisshyttan för att rekognosera lite (andra gången överhuvudtaget!) men det var ev lite väl mycket snö kvar där på sina håll. Höll på att snubbla över en grävling som raskt pilade iväg ner mot nedre dammen. Två svanar betraktade mig fundersamt stående på samma damms is.

De (inkl. grävlingen) undrade väl varför jag stultade omkring på detta sätt mitt i ödemarken, och störde friden. Kanske lika bra de vänjer sig med "denna filur"/mig alltså, då jag verkligen fick "mersmak" för detta intressanta område.

Jag fick faktiskt till några bilder som jag nog prånglar in här på tråden snart, då de blev ganska bra trots förhållandena med snö osv. Hittade flera info.tavlor med intressant text på vid somliga "ruiner", men vid en mindre masugnsnederdel hade textbladet "försvunnit" från stolpen/underlaget. inte så bra.

Inser att jag ej hittade alla ruiner & "bruksrester" så de återstår att finna. Tidsbrist och kvällning gjorde också att "mina synnerligen amatörmässiga fotograferingsförsök/undersökningar" får vänta lite till annat tillfälle. Jag återkommer med några bilder snart från "idag".

 (Lustigkullagruvan hann jag heller inte leta på). Hittade dock en info.tavla som bla berättade att Axel fredrik Cronstedt var "teknisk chef" vid Schisshyttan åren 1749 - 1762, samt bla att Sven Rinmans laboratorium och tillhörande lab.masugn startades 1751 och utvecklades samt arbetades med av honom tom 1754. Ev användes labbet vidare även efter Svens aktiviteter där. Mera senare. MVH / Kn1

Annons:
CarpetDiem
2009-04-15 12:35
#28

Personligen tror jag att de höll på med flera saker samtidigt. Cronstedt verkar ju ha haft många idéer och verkar också ha experimenterat friskt med att försöka framställa zink.

Men vi ska heller inte glömma att han var upptäckaren av Nickel.

Förmodligen arbetade han med båda projekten samtidigt. Vid denna tidpunkt fanns det säkert ett stort behov av BRA metall och att hitta nya vägar måste ha varit något som alla dåtidens forskare letade efter.

Finansiering tror jag inte var några större problem. Det fanns trots allt många och inte allt för fattiga intressenter som ville vara ombord då tåget gick.

Mer historia lär vi nog säkert rota fram.

Hur som helst - ett riktigt intressant uppslag detta…

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Knirken1
2009-04-18 18:19
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#29

Jag var ju en vända till Schisshyttan med kameran 14/4-09, och här är några foton från det äventyret:

Först en kartbild över själva bruksområdet nerom herrgården: Vid övre vänstra delen av S.et på ordet "Slaggvarp" finns grunden till själva stora huvudmasugnen (stora vita hyttkonstruktionen/riven 1922-23). Ett smalt svart streck som kan följas från dammen och ner till, just där, innebär vattenledningen fram och ner till turbinen/erna som hyttan drevs av i sin "modernaste" form, till 1922.

Ståltubens sista bit (själva sista fallet) ner till markplanet på masugnen finns kvar (!!) vilket jag visar på några bilder nedan. En del rester såsom stora järnringar finns faktiskt kvar, för ev trätub, utefter "detta" streck på kartan. När man nu står på byggnadens grund så flödar vattnet in under en, och kommer fram i ett stensatt fint "dike/kanal" direkt efter grunden (se foto nedan). Detta flöde rinner sedan vidare ner till "övre garvstålssmedjan" som S. Rinman konstruerade (vid nr 6). Sedan flödade vattnet vidare i div stensatta" flödesriktningar (se kartan smala svarta streck nerom 5/lilla masugnen), ner till "råstålssmedjan" vid nr 4. Garvstålssmedjan vid siffran 3 hann jag aldrig leta på.

Den vid siffran 6 placerade "garvstålssmedjan" är från 1786 och var utrustad med en tyskhärd med två vattenhjulsdrivna bälgar, och en räckhammare som gick med "extra" hög fart (slag/min). Råvara här var manganrik järnmalm från närliggande, strax söder om Schisshyttan belägna Väster Silvbergs gruvor. ((f.ö. De är nu "försedda" med ett fint utsiktstorn i form av en trälave, placerad invid det största gruvhålet som började brytas vid ca 1300:talet !!/bråddjupt+brett!)).

Nåja! Nu försöker jag placera in några bilder.

Knirken1
2009-04-18 18:23
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#30

Foto ang inlägg #29.

Ståltuben som har tvär lutning ner till hyttmarkplanet.

Knirken1
2009-04-18 18:24
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#31

Samma tub men i en annan fotovinkel, ang inlägg #29.

Knirken1
2009-04-18 18:27
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#32

Nedanför/under markplanet till stora hyttan flödar vattnet ut, bild ang inlägg #29.

Knirken1
2009-04-18 18:29
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#33

En bit nerom det utflödet finns dessa slaggvarphögar, ang inlägg #29.

Knirken1
2009-04-18 18:34
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#34

Nu är "jag" vid siffran 6, som är lämningarna av "övre garvstålssmedjan". S. Rinmans gjorde den första konstruktionen till denna smedja här år 1763. Bortre väggen är helt borta men där flödar vattnet som i en kanalrest, som omfattade två vattenhjul. Ett för ("snabba") hammardriften och ett hjul för tyskhärden/ugnen.

Annons:
Knirken1
2009-04-18 18:38
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#35

Denna råstålssmedja hittade jag faktiskt. Här tog man fram det förta stadiet av stål som sedan förädlades vidare i garvstålssmedjorna (två st garvstålssmedjor fanns alltså i området), ang inlägg #29.

CarpetDiem
2009-04-18 18:42
#36

Otroligt fina bilder!

Och himla kul med historian runt detta.
Jag är imponerad.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Knirken1
2009-04-18 18:47
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#37

Lite uppströms om råstålssmedjan på östra sidan av "bruksvägen" återfinns resterna (vid nr 5) efter Övermasmästare Sven Rinmans laboratoriemasugn anlagd år 1757, som alltså är lite mindre än huvudmasugnen.

Just där fanns redan tidigare en masugn som var i drift under andra hälften av 1600:talet. Denna byggdes alltså om i och med laboratoriearbetena till forskningsugn.  Ang inlägg #29.

Knirken1
2009-04-18 18:49
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#38

Ännu en bild av S. Rinmans forsknings masugn. OBS vänstra insidan /delen av ugnen med dess rundade blå vägg. ang inlägg #29.

Knirken1
2009-04-18 18:51
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#39

Smedbostad där endast grunden finns kvar. OBS den lite speciella stensättningen mellan "källardörrarna", ang inl. #29.

Knirken1
2009-04-18 19:00
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#40

Ännu en "husgrund" vid Schisshyttan, men denna återfinns närmare herrgården eller strax nerom densamma utefter nyare (grus)bilvägen. Lätt att hitta! Tack och lov finns själva huvuddelen av bruket i sådan knölig terräng att någon "modernbilsväg" är otänkbar för dragning där. Hästdraget gick bra på bruksvägen men knappast dagens fordon. Just denna grund hör förmodligen till huset som syns på Thora Thersners målning placerad till höger om vita huvudhyttan, ang inlägg #29.

Knirken1
2009-04-18 19:12
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#41

Denna del av T. Thersners målning (eller kopparstick) visar tydligt den tvära lutning som stålröret ju faktiskt ligger kvar i. Stensättningen uppe på krönet där "bron" till masugnshus/överdelen utgår finns kvar idag om än ganska "misskött!!" men ändå riktigt välbehållen. Där återfinns en "genomföring" i slaggstenskonstruktion, som nog hade trätub uppströms genomföringen. Ovanom denna "genomföring" hittade jag bara stora järnringar liggande i rad, invid naturliga bäcken som nog löpt utefter det "kontrollerade" vatten flödet jämt. En sorts förtida "spillover" som nästan alla dammar förses med nu.

Huset ang grunden i inlägg #40 syns där till höger (verkar stämma precis).

Annons:
Knirken1
2009-04-18 19:20
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#42

Srax nerom själva herrgårdområdet fanns en tröskloge (se karta) och jag tror att det är denna grund och (se bortre del av densamma) vägg som hör till denna. Fritt rinnande bäcken (tubresterna är lite bredvid) löper utefter grunden/väggen på denna grund och vägg, och det är ju ej en omöjlig tanke att här skulle passa perfekt med ett vattenhjul ang kraft till ev tröskmaskineri. 

Ang inlägg nr #29.

Knirken1
2009-04-18 19:22
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#43

På denna karta över "övre" bruksdelarna syns just denna tröskloge inplacerad, och närheten till hergården framgår också.

Ang inlägg nr # 29.

Knirken1
2009-04-18 19:39
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#44

En bild av de tre tämligen kända personerna i "forsknings & utvecklings gruppen" "Confraternitas Schisshyttiana".

Schisshyttans namn kommer sig alltså från sjön Schissen placerad invid herrgården, och som brukets vattenflöde också kommer ifrån.

Bruket och hyttan hette dessförinnan Hemmingshyttan efter Hemming Andersson (byggare av hyttan då) men då är vi tillbaka på 1600:talet. Eftersom det finns silver (!!!) i Väster Silvberg fanns vid ca 1710 fram till ca 1720 en silverhytta helt nära "dammen", enligt text i infoblad. (vet ej säkert vilken damm som avses. Här finns minst tre stycken, inom området!)

((Här avslutar jag denna bildserie för denna "omgång". Hoppas Ni finner "något ut" av detta. Jag tycker detta "ämne" är tämligen intressant vilket ev är lätt att förstå.))

CarpetDiem
2009-04-19 01:20
#45

Stort tack för ditt bidrag och som jag har sagt tidigare mycket intressant och framför allt när det är dokumenterat i bilder.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

KingZap
2009-04-19 20:56
#46

Tack för att du delar med dig, det är kul att läsa det du fått fram och dessutom kompletterat med bilder. Det känns nästan som jag varit där själv. Cool

Knirken1
2009-10-10 12:53
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#47

Hej igen! Här några foton till som jag tog vid samma besök som de här strax ovan i tråden, som jag nyss "återfann" bla bland de andra d:o.

Denna bild visar en sorts rörkoppling/stöd som finns mellan sjödammen (övre dammen/d.o nivå som sjön Shissen) och själva hyttans placering.

Knirken1
2009-10-10 13:00
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#48

Denna bild visar några stålband/ringar som finns strax före en sorts genomgång/övergång från trätuben till ståltuben. Själva genomföringen (strax till vänster utom bilden) är en konstruktion av sten. "Efter" denna nämnda stenmursgenomföring följer alltså röret av stål (ang stålrörets början, se nästa bild)

Annons:
Knirken1
2009-10-10 13:07
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#49

Hör löper stålröret fram strax efter stengenomföringen. OBS rörkröken innan det bär av ganska tvärt neråt. Detta rörs nedre ände mynnade vid någon sorts turbin. Alltså ej vattenhjul i för äldre tids vanligare konstruktioner. Ev vare det fler än en turbin. Jag har ej fått fram hur den/dessa turbiner var konstruerade (placerade nere på hyttgolvet antagligen). Jag tror att det handlade om någon form av sk "överfallsturbiner" men det vet jag inte alls bestämmt.

Knirken1
2009-10-10 13:18
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#50

Bruksgatan i Shisshyttan i ung. övre delen av området. Fotot taget "uppåt" mot sjön/nordnordväst. Vattenflödet och Hyttan är belägen till vänster bredvid bildens visade område. Denna väg är förvånansvärt välbehållen och verkar ej växa igen av någon outgrundlig anledning. Den ger intryck av att vara i användning fast så ej kan vara fallet. Lite märkligt tycker jag. Det finns ej någon bra anslutning till denna "gata" förutom (vid gammal nerlagd skola) neråt/söderut möjligen, men här då endast "återvändgränd". Det är stopp norrut.

Knirken1
2009-10-10 13:21
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#51

Ännu en bild av Sven Rinmans laboratorieugn

Knirken1
2009-10-10 13:29
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#52

Foto av ruin från smedbostaden samt infotavla i bilden. Obs den intressanta texten (zooma gärna/ klicka i bilden & klicka igen för normal storlek). Jag tar nu paus ang denna "fotoserie" men återkommer så småningom med mera. Ev också med mera fakta. Dumt nog är det uppenbarligen svårt att få fram/veta så mycket om platser som denna. Detta med EKO-museum och sådant var ej påtänkt på den tiden då denna hytta (m.fl.) avvecklades, som bekant. MVH / Kn1

Knirken1
2011-01-09 15:07
#53

Kommer när snön smälter undan (2011), att gör en "foto-vända" ånyo till Schisshyttan, då jag ej lyckats finna alla ruiner & tekniska anordningar som ännu finns kvar där ute i skogen. Åtminstonde inte enligt gammal bild jag lyckats finna. Det bör finnas bla minst en ruin till mfl "konstruktioner"!

Fråga 1:) Vet någon här möjligen vad det är man ser på bilden på inlägg #13 här ovantill?

Kan det vara ett sk "vändhjul" för omriktning av kraft-transport, map konstruktionen till höger i bild, men vad skulle det i så fall vara till där uppströms sett om "huvuddelen" av hyttplatsen ?

Fråga 2: Vad är det för "apparat/konstruktion" som syns där till vänster sett om "grejen ang fråga 1"? Ser mest ut som ett sorts stativ med inuti sig monterade stålhjul.

Kul om någon kan se & förstå vad det egentligen är för "doningar", samt här skriva ner eventuella "teorier" eller fakta. MVH / Kn1

sw-s
2011-01-11 00:01
#54

Jag får väl börja med att hälsa Knirken1 välkommen tillbaka till sajten, efter sina besök ute i naturen bland hyttruiner och dito smedjor.

Internet är bra när man har sökorden, även bildsökning, så här kommer ett par förslag angående omriktning av krafttransport: Polhemshjulet och Stånggång.

Snart hamnar man på Björn Bellanders trevliga hemsida, där han delar med sig från sina MC-turer bland Bergslagens hyttor och gruvor. Och visst får man känslan av att du är inne på rätt spår, Knirken1.

Nu blir man än mer vetgirig, därför väntar vi alla på att snö och is smälter undan, för att finna vad som döljer sig därunder. De största överraskningarna ligger bara och väntar, där lite vid sidan om allfartsvägen. Jag har själv några sådana platser att utforska, där mina förfäder arbetat som smeder, antagligen utan att se det som något annat än ett ständigt slit för brödfödan. Känns lite lyxigt att komma dit som turist.

Knirken1
2016-07-13 14:15
#55

Kort rättning ang #30 och # 31.

Det är ej rörrester från Schisshyttans gamla järnbruk som syns i bild, utan en gammal ståltub till ett minikraftverk som långt efter brukets existens fanns nedströms hyttan. Kraftverket är sedan länge borta (det med) men en del rester av röret/tuben finns alltså kvar, uppenbarligen.  Röret har alltså inget med drivningen av kraft till hyttan alls att göra, så textinfon i de nämnda #30 & # 31 som antyder det är fel. Annars är det ok.

Med vänlig hälsning / Kn1

Annons:
Knirken1
2016-07-13 14:32
#56

Kuriosum: Förra sensommaren syntes ett samling utländska bilar (12 - 14 stycken!) på delvis igenvuxna skogsparkeringen invid hyttområdet.  Det var tydligen ett järnbruks-intressegäng från Tyskland som farit hit "upp" för att bla se Schisshyttans järnbruksområde.

Otroligt bra gjort att hitta dit överhuvudtaget. Sorgligt nog har vindskyddskojan där delvis rasat ihop & de flesta infoskyltar är ganska kaputt pga väder & vind. Det hela sköts urdåligt pga markägaren & Smedjebackens kommun ej kommunicerar så friktionsfritt enl rykte. Tokigt det, då området egentligen är extra unikt i järnsammanhang i Sverige, med de tre "autoriteternas" utvecklingsarbete inom metallurgin (och ang stål speciellt) på just detta järnbruk.  Inte bra, kort sagt.

Med vänlig hälsning / Kn1

Knirken1
2016-12-27 13:26
#57

Hej ånyo efter" hur lång tid som helst" !!

Har nu funnit en bok som finns att låna på många bibliotek (eller fjärrlåna förslagsvis, från tex Ludvika bibliotek). Den heter "I bergmästarn's kretsar" och författare är Bengt Nordstedt från Morgårdshammar/ Smedjebacken.  Som yrkes verksam var han ingenjör på Morgårdshammars Mekaniska Verkstad,  "MH->".

Bengt har forskat djupt i allt om järn & järnbruk + hammarsmedjor i många år. Han håller föredrag i ämnena då och då, och är i princip oslagbar ang kunskaper i bruk & bergshanteringen i gamla tider (+ ang nutiden med för den delen). Tips är att se till att få fatt i tex denna bok, och studera densamma.

Den behandlar livet och arbetet med järnframställning under ca 1700-talet och den boken beskrivs även arbetet i Schisshyttan. Personerna (Tunga namn i svensk historia) Sven Rinman, Axel F. Cronstedt och Bengt Anderssons verksamhet i Schisshyttan omskrivs på suveränt bra sätt i den boken. Aktiviteterna i "proberkammaren" (typ dåtida benämning på bergverks-kemilaboratorium) uppe i herrgårdsliknande stora huset som finns på samma plats där i djupa skogen än idag, (!!?) beskrivs där också. Den är skriven på typ lite "dramadokumentärt vis" och människorna, detaljerna och arbetsförfarandena/ viktiga moment är tex  klockrent beskrivna.

((Annat bra tips är Sofia Strandviks Häfte 1 och Häfte 2 (två böcker egentligen) som är forskningssammanställningar där "kartor och undersöknings/detaljer" finns upptagna, men här på ren fakta-basis & ej typ så "lättsam" läsning kanske. De 2 skrifterna finns också att låna på bibliotek. De är mycket bra att tex ha med sig då man ger sig ut och letar platser själv tex (typ runt Väsman och Barken sjöarnas områden men även ganska långt från desamma).

Med vänlig hälsning / Kn1

Knirken1
2017-02-05 10:12
#58

Liten anmärkning:

Vid ev besök där vid denna fantastiska plats så är det ej så viktigt var man startar sitt besök.  Lite granna av en parkeringsplats finns ca mittåt området efter gamla byvägen, men med fördel parkerar man (lite snyggt & diskret) strax nedom stora  fina & hela (byggd av putsövedragna slaggostar!!) bruksbyggnaden (där de tre omnämnda & kända personerna bla jobbade), & utgår därifrån. Resterna av en stig/gångväg börjar i första svaga vänsterböjen där, och leder direkt fram till Hyttgolvplanet där även vattnet forsar utför den stiliga stensatta rännan för vattnet ner till turbinen (som tvärr ej existerar längre). Med vänlig hälsning / Kn1

Upp till toppen
Annons: