Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

0 ÖVRIGT 00.1 BRUKEN I FINLAND 00.2 BRUKEN I SVERIGE 01 Blekinge & Bohuslän 02 Dalarna & Dalsland 03 Gästrikland & Halland 04 Hälsingland & Härjedalen 05 Jämtland & Medelpad 06 Norrbotten & Närke 07 Småland & Södermanland 08 Uppland & Värmland 09 Västerbotten & Västergötland 10 Västmanland & Ångermanland 11 Östergötland 12 BRUKSPATRONER, ÄGARE 13 SMEDER I SVERIGE 14 SÖK SMED & VALLONRÖTTER 14.1 Schager/Skager/Schauger 14.2 Qvarfordt 14.3 Hilpher-Hülpher 14.4 Gropp 14.5 Angerstein 15 ANTAVLOR 16 TYSKAR VID BRUKEN 17 VALLONER VID BRUKEN 18 GRUVOR 20 Hjälp med klurig text 30 Yrken vid bruken 55 HJÄLPMEDEL FÖR SLÄKTFORSKNING 80 OCH VAD ÄR DETTA? 85 BILDER Dagens skratt EFTERLYSNING Klotterplank Sajtstatistik
05 Jämtland & Medelpad

Få bruk i Jämtland & Medelpad

2009-02-19 17:48 #0 av: CarpetDiem

Dessa två landskap verkade inte gynnsamma att etablera järnbruk i. Endast 5 bruk har jag hittat på dessa två.

I Jämtland: Rönnefors och Åflohammar

Medelpad stoltserar med tre bruk: Galtström, Lögdö och Torpshammar. Om Galtström kan du läsa mer om i artikeln om bruket.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-25 11:24 #1 av: Hirit

Fast jag bor i Jämtland och min mormorsfar och hennes farbror var verksamma vid Rönnöfors bruk så har jag tyvärr inte lagt allt på minnet, men det borde vara dags för det, eftersom det ska skrivas lite historik om detta till forskningen.Det har väl gjorts någon forskning, men inte ens min mormorsfar och hennes farbror var omnämnda trots att de var verksamma som bruks"patron"  och bokhållare under några år. De varMen ett par bilder kan jag bidra med.Anders Hvass(Hwass) f. 1723 i Uddeholm, Värmland blev deras farfar.(se Uppland o Värmland)

Anmäl
2009-02-25 11:29 #2 av: Hirit

Lite länkar

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6nn%C3%B6fors

http://www.offerdal.com/3.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85flohammar

 

Anmäl
2009-02-25 11:47 #3 av: Hirit

Vi hade ett par gruvor också i Fröå och Huså (Åre/Kall)  I de här gruvorna bröts kopparmalm.

Anmäl
2009-02-25 12:04 #4 av: CarpetDiem

Tack för bidraget!

Lustigt egentligen... jag kikade i mina egna släktruller eftersom jag kände igen namnet Hvass.

Jodå, mycket riktigt. Jag har en Häradshövding Lars Hvass, född 1670 i Trelleborg och gift 1708-10-09 vid Fors bruk (Västerfärnebo)  med Maria Gyllenhöök.

Denna Lars, kan han vara släkt med Anders? De är ju samtida, så..?

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-25 15:15 #5 av: Hirit

Tack, egentligen skulle jag ha skrivit lite mer ordentligt och gjort en sammanfattning över bruken här i Jämtland, det är roligare och  mer intressant att läsa då.

Jag har ingen aning,efternamnet Hwass (Hvass har jag sett det stavas också) dök upp med Anders Lennartsson Hwass(Hvass)Lennartsson kan ju ha stavats Linnartsson också, har sett den varanten också. Min här Anders var född vid Uddeholm , Norra Råda, Värmland och dog i Glasfors Glava(Värmlands län)Men någonstans ifrån måste de ha fått efternamnet(släktnamnet)Ja, det är inget

Anmäl
2009-02-25 16:12 #6 av: CarpetDiem

Vill du skriva en artikel om det du vet så hör av dig till mig.

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-28 15:55 #7 av: Hirit

Ok.

Anmäl
2009-06-19 13:13 #8 av: janaxeln

En liten notering till Torpshammars bruk, där min släkting Pär Flodén (1765-1828) var inspektor och gift med Anna Lisa Lidström, dotter till bruksinspektorn Jonas Lidström på Lagfors och hans hustru Anna Bång. Pärs son Pehr Olof (f.1819) blev f.ö. inspektor vid Franshammars bruk i Hälsingland.

Anmäl
2010-07-06 16:38 #9 av: mhema

Jag bor på bruksgården Åflohammar i offerdal och här har vi ganska nyligen haft besök av järnbrukshistoriker som är intresserad att öka kunskapen kring järnbruken i Offerdal/Jämtland.

Det var ett väldigt intressant seminarium där man tog upp allt från vilka som var initiativtagare till  bruken, hur ett järnbruk kan se ut och fungera vid denna tid samt vilken information som finns tillgänglig i arkiven om dessa två bruksorter (de ingick i ett samarbete tillsammans med andra små lokala järnaframställare/smedjor kring orten).

I Rönnefors finns fortfarande en del byggnader och detaljer bevarade, samt att ortsbefolkningen varit duktiga på att ta vara på information och historien däromkring. I Åflohammar är det tyvärr sämre ställt, bruksgården där den förste patronen Ferdinand de Ron bodde finns kvar, tillsammans med några hus på gården men av smedjorna eller malmutvinningen finns det inga spår av längre och gården är mer känt som ålderdomshem/fattigård, vilket det fick fungera som efter att järnbruken gått i konkurs i slutet på 1800 talet.

Jag är inte direkt någon forskare i ämnet, men tycker det är roligt att samla på mig så mycket information jag kommer över, jag hoppas jag får möjlighet att samla på mig mer information framöver och att de forskare som var på besök i offerdal kommer vilja fortsätta skapa en bild av historiken kring Åflohammar.

Tack Hirit för din text (har tittat i offerdalsboken någon gång men det var länge sedan) du gav en mycket bra sammanfattning. Är det någon som har någon ytterligare information så är jag oerhört tacksam att ta del av den.

Bifogar bild från 1950 talet (ålderdomshemstiden på Åflohammar) av huset där brukspatron de Ron bodde.

Anmäl
2010-07-08 19:15 #10 av: [SvenA]

Det är alltid bra att få information om dem ort man bor på det skapar mera hemkänsla för sin hembyggd

Anmäl
2010-07-28 19:25 #11 av: sw-s

Vid masugnarna i Galtström och Lögdö producerades tackjärn, som sannolikt även utgjorde råvara till stångjärnssmidet i ett flertal andra mindre järnbruk i Medelpad.

 

Begreppet järnbruk bli här tyvärr lite intetsägande. Det är därför intressant att se vilka masugnar respektive stångjärnshammare som funnits i Medelpad. Harmens register ger en bra vägledning:

http://www.genealogi.se/smed/harmens2.html

 

Läser i detta register att det också fanns masugn i Sörfors, vilket stämmer bra med en annan uppgift att masugnen i Sörfors försåg Långskogs bruk med tackjärn, med början år 1780.

 

Transporterna av tackjärn och kol med hästforor var tids- och arbetskrävande. Många av mina förfäder var sysselsatta med kolning och stångjärnssmide. På 1950-talet skrevs det i lokaltidningen att skogen säkrade jobb i hemsocknen (Attmar). Så är det än idag, trots att allt färre sysselsätts i skogsnäringen.

 

Egentligen är väl skillnaden, förr och nu, den att förr lockades människor att flytta till jobb inom bruks- och skogsnäringen. Nu är det enklare  (och billigare?) att transportera råvaror och produkter, kors och tvärs genom vårt land. 

 

Jag förundras över att kunna köpa skånskt bröd däruppe och norrländska småkakor härnere, men det ger förstås jobb både till tillverknings- och transportsektorn. Ungefär som förr, alltså, men med längre färdvägar.

Anmäl
2010-08-20 12:05 #12 av: Jerna

Boktipset :-)

Attman: Svenskt järn och stål 1800-1914

Vallis Nyberg: Gamla järnbruk i Medelpad

P. Norberg: Medelpads nedlagda järnbruk

Anmäl
2010-08-20 12:06 #13 av: Jerna

Tips 2: Riksantikvariatets fonminnesinventeringar

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.