Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

0 ÖVRIGT 00.1 BRUKEN I FINLAND 00.2 BRUKEN I SVERIGE 01 Blekinge & Bohuslän 02 Dalarna & Dalsland 03 Gästrikland & Halland 04 Hälsingland & Härjedalen 05 Jämtland & Medelpad 06 Norrbotten & Närke 07 Småland & Södermanland 08 Uppland & Värmland 09 Västerbotten & Västergötland 10 Västmanland & Ångermanland 11 Östergötland 12 BRUKSPATRONER, ÄGARE 13 SMEDER I SVERIGE 14 SÖK SMED & VALLONRÖTTER 14.1 Schager/Skager/Schauger 14.2 Qvarfordt 14.3 Hilpher-Hülpher 14.4 Gropp 14.5 Angerstein 15 ANTAVLOR 16 TYSKAR VID BRUKEN 17 VALLONER VID BRUKEN 18 GRUVOR 20 Hjälp med klurig text 30 Yrken vid bruken 55 HJÄLPMEDEL FÖR SLÄKTFORSKNING 80 OCH VAD ÄR DETTA? 85 BILDER Dagens skratt EFTERLYSNING Klotterplank Sajtstatistik
03 Gästrikland & Halland

Gästrikland och Hallands bruk

2009-02-19 17:33 #0 av: CarpetDiem

Gästrikland har många gamla fina bruk. Ett av dessa är numer kända för en annan last där meningen : -Att ta sig ett järn inte har ett smack att göra med järntillverkning utan helt enkelt alkohol.
Mackmyra Bruk är idag en av ett fåtal whiskeytillverkare i Norden.
Det går m.a.o. att framställa ett och ett annat järn fortfarande.

I Gästrikland har jag med hjälp av Er hittat följande bruk:

I Halland har jag bara hittat ett,

  • Rydöbruk.

Men i Halland borde det ha funnits fler.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-23 18:51 #1 av: AndersE

Det är ju lite kul med Mackmyra och dagens anknytning. Mina söner har anor i form av några mästersmeder Palm just på Mackmyra.

 


Anmäl
2009-02-24 11:32 #2 av: Bjornen

Man brukar räkna med att det funnits lite drygt 50 bruk (och upp till 100 beroende på hur man räknar) i Gästrikland. Om man också räknar med hyttorna blir antalet mycket större.

Anmäl
2009-03-07 22:13 #3 av: KingZap

Här finns en intressant länk till intressant läsning om järnhantering generellt och specifikt för gästrikland.

http://www.jarnriket.com

Anmäl
2009-03-07 22:21 #4 av: KingZap

Enligt den sidan så är följande klassade som "bruk" uppdelade per socken, ett par nya jämfört med Thomas lista.


Valbo socken
       Mackmyra bruk
       Forsbacka bruk
       Tolvfors bruk
Österfärnebo socken
       Gysinge bruk
Ockelbo socken
       Brattfors bruk
       Wij bruk
       Åmots bruk
       Jädraås
       Åbron
Torsåkers socken
       Gammelstilla bruk
       Hofors bruk
Ovansjö socken
       Hammarby bruk
       Urforss bruk
       Kungsfors bruk
       Högbo bruk
Hamrånge socken
       Wifors bruk
       Wiksjö bruk
       Axmar bruk
Hille socken
       Oslättfors bruk
       Hillevik masugn

Anmäl
2009-03-07 22:41 #5 av: CarpetDiem

#4 Bock och bug. Ska snarast uppdatera med de jag har.

Hälsningar

 

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-03-08 15:32 #6 av: KingZap

Det finns också Montrose och Robertsholms bruk som jag tror hörde till Hofors bruk. Detsamma gäller för Kratte masugn.

Anmäl
2009-03-08 20:57 #7 av: Bjornen

Det är stora problem att ange de olika bruken som ofta bestod av olika masugnar och hyttor som ibland ägdes av olika bruk. En masugn kan ibland höra till ett bruk och senare till ett annat. Jag tycker bruk är mycket diffust och det vore bättre att ange de olika bruksplatserna som delvis är gjort men långt ifrån konsekvent.

I Torsåkers socken fanns åtminstone 16 masugnar varav några nerlagda på 1600-talet och omkring 20 hamrar.

Anmäl
2009-03-09 14:05 #8 av: KingZap

I gästrikland var det ofta bergsmanshyttor som gick ihop och växte till bruk under 16-1700 talen. Dessa bruk köptes och såldes också på samma sätt som företag görs idag. I torsåker och ovansjö var det vanligt att bergsmännen drev järnframställning "privat" också och inte via ett bruk.

Sedan finns det ordet bergsmansbruk som där jag sett det definierats som det arbete som bergsmannen utförde.

 

Håller med om att det är rörigt och jag har inte hittat någon bra sammanställning över hur hyttor och hammrar hörde ihop med vilka bruk eller bergsmän över tiden.

Jag har en hel del litteratur om det där som jag läst som har en del information tillsammans med den hemsida om järnriket i gästrikland möjligen kunde ge en liten bättre bild av hur det såg ut genom tiden.

Anmäl
2009-03-09 14:32 #9 av: KingZap

Jag kan tipsa om ännu en hemsida från torsåkersbygden med gamla bilder och där en del är från bruksmiljöer. Den uppdateras kontinuerligt och är väldigt kul att surfa runt på (helst om man som jag har anknytning till bygden). 

http://www.fotohistoriska.se/index.html

Anmäl
2009-03-09 14:49 #10 av: KingZap

I en doktorsavhandling från uppsala universitet (som jag har hemma) beskrivs lite om konflikterna som bergsmännen och brukspatronerna hade. Se nedan för en sammanfattning inför Richards disposition på universitetet.

[Källa: Richard Ringmar- Gästriklands bergsmän, Kronan och handelskapitalet. Aktörer och institutionella spelregler i bergsmansbruket, 1650-1870 ISBN: 91-554-4395-8]

Gästriklands uthålliga bergsmän
Bergsmännens kooperativt ägda hyttor och smedjor fick på många håll ge vika för kronans och handelskapitalets avsikt att ta kontrollen över järnhanteringen. Men i Gästrikland visade bergsmännen att man kunde konkurrera med de större järnbruken och hitta egna vägar till marknaden.

I 1600-talets Sverige började man att systematiskt bearbeta Bergslagens järnfyndigheter med syfte att täcka de kostnader som de många krigen orsakade. I det hushållningssytem som Kronan byggde upp fick de bofasta bergsmännen nöja sig med att bryta malm och blåsa tackjärn, medan inhemska och utländska entreprenörer fick privilegier att förädla det till smidbart stångjärn i sina järnbruk. Men i sydvästra Gästrikland, i Torsåkers och Ovansjö socknar - nuvarande Hofors och Sandvikens kommuner - kunde bergsmännen fortsätta att göra smidbart järn, trots konkurrens från en handfull stora järnbruk som till exempel Hofors, Hammarby och Högbo.
Bergsmännens hyttor och hamrar byggdes och underhölls gemensamt av delägarna. De drevs kooperativt och nödvändiga beslut fattades genom omröstning på stämman. Den dagliga ledningen anförtroddes åt en fogde som anställde personal för driften och som såg till att delägarna fullgjorde sina skyldigheter. I några fall var antalet delägare mycket stort, över 50 personer, vilket försvårade ledningsarbetet och gjorde att produktionen inte blev lika effektiv som vid järnbruken.
På 1700talet ser man spår av konflikter mellan bergsmän och brukspatroner som har en social underton. Brukspatronerna ville att bergsmännen skulle upphöra med sitt smide och påkallade Bergskollegiets hjälp, men trots att dess högsta ledning förhörde parterna på plats var det bergsmännen som gick segrande ur denna konflikt. Det gav dem alldels avgjort en stärkt självkänsla.
För bergsmännen var det av vitalt intresse att bygga upp kommersiella kontakter med köpmanshusen i Gävle. Där kunde de sälja sin produktion av stångjärn och där kunde de hämta ut livsmedel eller lyxartiklar ur lagerhusen. Där kunde de också få krediter. Men för den bergsman som inte skötte sitt engagemang med handelshuset väntade efterräkningar i form av rättegång och kanske konkurs. Då kunde bergsmanshemmanet övertas av köpmannen. På så sätt startade en överföring av bergsmännens skogsinnehav som efterhand resulterade i en dominans för handelskapitalet.

 

Anmäl
2009-03-09 19:43 #11 av: Bjornen

Jag tror att Järnbärarland var åtminstone Gästrikland och delar av Dalarna. Den vanliga uppfattningen är ju att det skulle vara Dalarna.

Det var ju förbjudet att idka handel utanför städerna före mitten av 1800-talet, och det kringgicks genom brukens "handelsbodar".

I vissa delar av Gästrikland fanns många finnbosättningar som fick nedsättningsbrev, men glöde ofta bort att skatteköpa sina torp. Däremot gjorde många bruksherrar det och därigenom fick bruken tillgång till skogarna. Bruken fick ju också arrendera skogarna av kronan i princip gratis som senare kom i  deras ägo. Jordskatterna kunde betalas i kol eller järn. Bruken införde karteller för sin kolfångst och priserna hölls låga och det ledde ofta till att bruksherrarna kom över gårdarna ofta genom förskott och en dålig vinter omöjliggjorde transporter så att bönderna kom i skuld till bruken och skulden bara växte tills de tog över gården.

Anmäl
2009-06-16 13:00 #12 av: Tom-B

Mackmyra och Vallbo ägdes av en Per Högberg i början på 1700-talet.

Du kan läsa mer om denne man m fl på tråden Falu koppargruva.

//Tom

//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.


Anmäl
2010-01-17 03:25 #13 av: Norre72

Hej det finns en sida med järnbruk i Sverige och Finland.

Du frågade efter fler järnbruk i Halland .

Jag visste att det hade varit ett i byn Gammelsbo i Torup socken.(N)

Nu varande Gammalsbo startade år 1731 laddes ner ca 1750-talet.

Har inte det exakta året i huvudet just nu återkommer med det.

Det var innan Rydö bruk startade 1783.

( En anfader till mig var mästersmed i Rydö bruk innandess hade han varit hyttedräng på Hörle bruk (F) och sedan på bruket i Månsarp (F)

Mvh Norre72

Sidan heter

http://www.rotter.se/harmens.htm

Anmäl
2010-01-17 10:38 #14 av: [SvenA]

Tack för informationen

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.