Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

0 ÖVRIGT 00.1 BRUKEN I FINLAND 00.2 BRUKEN I SVERIGE 01 Blekinge & Bohuslän 02 Dalarna & Dalsland 03 Gästrikland & Halland 04 Hälsingland & Härjedalen 05 Jämtland & Medelpad 06 Norrbotten & Närke 07 Småland & Södermanland 08 Uppland & Värmland 09 Västerbotten & Västergötland 10 Västmanland & Ångermanland 11 Östergötland 12 BRUKSPATRONER, ÄGARE 13 SMEDER I SVERIGE 14 SÖK SMED & VALLONRÖTTER 14.1 Schager/Skager/Schauger 14.2 Qvarfordt 14.3 Hilpher-Hülpher 14.4 Gropp 14.5 Angerstein 15 ANTAVLOR 16 TYSKAR VID BRUKEN 17 VALLONER VID BRUKEN 18 GRUVOR 20 Hjälp med klurig text 30 Yrken vid bruken 55 HJÄLPMEDEL FÖR SLÄKTFORSKNING 80 OCH VAD ÄR DETTA? 85 BILDER Dagens skratt EFTERLYSNING Klotterplank Sajtstatistik
14 SÖK SMED & VALLONRÖTTER

Är jag Vallon?

2009-02-19 21:36 #0 av: CarpetDiem

Många tror sig vara av vallonursprung - men är man det?

Här försöker vi hjälpa varandra att hitta rätt i denna djungel.

Våga fråga! - men ge de som forskar rätt upplysningar...
Ex. ett efternamn som man tror är vallonskt. DET underlättar.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-23 18:02 #1 av: mwallden

Min farfarsfar, och många av hans släktingar var smeder i Bjärsjölagård. Han arbetade mest för Övedskloster. Jag har inte kunnat hitta den släkten i boken om valloner i Sverige, men jag har ändå mina misstankar. Han hette Molin i efternamn. Bara en sån sak.....

Hälsningar

Marja

Anmäl
2009-02-23 18:41 #2 av: AndersE

Det är roligt detta. Jag tror knappt jag träffat en svensk som inte hört att han/hon har vallonblod.

Jag är inget undantag. På min farmors fars sida finns de där mörka färgerna som brukar förklaras med vallonblodet. Att han var smed gör ju inte saken sämre. Dock hittar jag inget annat än skånska hantverkare när jag söker mig bakåt och det tar stopp ganska snart. Så mitt vallonblod får vara en obekräftad skröna ett tag till...

Däremot ska (naturligtvis) mina söner ha vallonblod även på sin mors sida. Och där finns några brukssmeder så där kanske jag kan hitta något...

 

 


Anmäl
2009-02-24 16:24 #3 av: Cheyenne

"#2 Instämmer till fullo i ditt första stycke. Även jag har fått höra att jag härstammar från valloner på min farfars sida. Är nere på 1750-talet nu i kyrkböckerna avseende farfars anor men någon vallon har jag inte stött på ännu. Obestämd

Anmäl
2009-02-24 16:42 #4 av: CarpetDiem

Ser man till fakta, d.v.s. det man kan läsa sig till, så var det inte så himla många valloner som invandrade till Sverige under 15-1600-talet.

Man räknar med att det var ca. 2000 (siffrorna varierar) och av dessa återvände nästan hälften hem igen.

Personligen hade jag ingen aning om att jag hade vallonblod i mig.
INGEN i familjen visste det. Men i och med att jag började släktforska dök första lilla tråden upp i en hfl i Norrköping. Där nämndes Herou och intresset var väckt.

Sen visar det sig att jag har en massa "smed"-blod i mig. Vallonskt, tyskt och svenskt. De släkter jag har funnit mest intressanta är Qvarfordt och De Morgny.

Å jag som inte ens kan bocka plåt...

Hälsningar

 

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-24 17:12 #5 av: [SvenA]

# 4 Du får väl gå en kurs i att bocka en plåt

fast plåtbockning tillhör väl inte smedyrket precis

Anmäl
2009-02-24 17:12 #6 av: Cheyenne

Det är dock rätt intressant med sk skrönor och föreställningar om valloner, tex som AndersE skriver, att de skulle vara mörka. Både min farfar och hans far var starka som oxar. Det förklarades alltid med att de kom från en vallonsläkt.

Anmäl
2009-02-24 17:18 #7 av: CarpetDiem

Jo - å jag som bevisligen har vallonblod i mig är mörkblond (står så i passet i alla fall) och blåögd.

Syrran är brunögd liksom pappsen.

Det finns många skrönor om valloner, även såna som man förknippar anatomiskt. Mer om detta lär säkert dyka upp.

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-24 17:23 #8 av: [SvenA]

Det är många som tror att de kommer från Vallonsläkt min svärfar sa alltid det men det visades sig att det var fel

Så det finns akkt för många som tror det utan att veta säkert

Det där med starka karlar är säker sant min far var en riktig styrkekarl han lyfte ett 200 liters fat upp på en lastbil och han var inte Vallon utan vi kommer från en Tysk Stålsmed

Anmäl
2009-02-25 16:30 #9 av: ANNIA

Jag har valloner i släkten.

Anthoine Le Mineur som föddes i covin belgien 1580. Han kom till sverige runt 1628. Hans hustru följde inte med men däremot hade han en son med sig Jaques född runt 1610 död 1692.

Anthoines hustru verkar ha avlidit en bit före anthoine hemma i belgien för det finns senare anteckningar om en svensk hustru. Anna Jöransdotter.

Dom var troligen hem till belgien en vända. För sen har Jaques en hustru med sig. Jenne Hindrichdotter född runt 1605 död 1692. Jag är inte säker men antar att även hennes far var vallon.

Men mina valloner var kolare och inte smeder.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-02-25 16:43 #10 av: [SvenA]

#9 Då kanske detta kan vara något

Personakt

Carolina Ulrika Mineur

Blev högst 31 år.

Född 1807.

Död 1838.

Familj med Lärare Sven Abraham Dahl

Make Lärare Sven Abraham Dahl. Född 1803-03-25. Död 1862 Stockholm Stad.

Vigsel 1830-01-28.

Son Grosshandlare Carl Jacob Emil Dahl. Född 1833-03-05 Partille Göteborg. Död 1920-10-23.

Son Professor Frans Gustaf Abraham Dahl. Född 1835-02-13 Solna Stockholms län. Död 1927-09-21.

Personhistoria

Årtal Ålder Händelse

1807 Födelse 1807.

1830 Vigsel Lärare Sven Abraham Dahl 1830-01-28.

1833 Sonen Grosshandlare Carl Jacob Emil Dahl föds 1833-03-05 Partille Göteborg.

1835 Sonen Professor Frans Gustaf Abraham Dahl föds 1835-02-13 Solna Stockholms län.

1838 Död 1838.

Personakt

Elisabet Jakobsdotter Mineur

Blev högst 57 år.

Född 1656 Skinnskatteberg, Västmanland.

Döpt 1656-10-12 Skinnskatteberg.

Död 1713 Forsbro bruk.

Familj med Stålsmed Simon Hansson-Gropp

Make Stålsmed Simon Hansson-Gropp. Född 1658 Färna Bruk Gunilbo Socken. Död 1702-12-16 Forsbro bruk, Gåsinge.

Vigsel 1679-05-04 Gunillbo.

Dotter Maria Simonsdotter Gropp. Född 1679-11-10 Färna Bruk Gunilbo Socken. Död 1680-10-10 Färna Bruk Gunilbo Socken.

Son Stålsmed Jakob Simonsson Gropp. Född 1681-09-03 Färna Bruk Gunilbo Socken. Död 1722-09-30 Forsbro bruk, Gåsinge.

Son Stålsmed Hans Simonsson Gropp. Född 1682-02-16 Färna Bruk Gunilbo Socken.

Dotter Johanna Simonsdotter Gropp. Född 1684-03-01 Färna Bruk Gunilbo Socken.

Son Stålsmed Simon Simonsson Gropp. Född 1687-01-21 Färna Bruk Gunilbo Socken.

Personhistoria

Årtal Ålder Händelse

1656 Födelse 1656 Skinnskatteberg, Västmanland.

1656 Dop 1656-10-12 Skinnskatteberg.

1658 Maken Stålsmed Simon Hansson-Gropp föds 1658 Färna Bruk Gunilbo Socken.

1679 Vigsel Stålsmed Simon Hansson-Gropp 1679-05-04 Gunillbo.

1679 Dottern Maria Simonsdotter Gropp föds 1679-11-10 Färna Bruk Gunilbo Socken.

1680 Dottern Maria Simonsdotter Gropp dör 1680-10-10 Färna Bruk Gunilbo Socken.

1681 Sonen Stålsmed Jakob Simonsson Gropp föds 1681-09-03 Färna Bruk Gunilbo Socken.

1682 Sonen Stålsmed Hans Simonsson Gropp föds 1682-02-16 Färna Bruk Gunilbo Socken.

1684 Dottern Johanna Simonsdotter Gropp föds 1684-03-01 Färna Bruk Gunilbo Socken.

1687 Sonen Stålsmed Simon Simonsson Gropp föds 1687-01-21 Färna Bruk Gunilbo Socken.

1702 Maken Stålsmed Simon Hansson-Gropp dör 1702-12-16 Forsbro bruk, Gåsinge.

1713 Död 1713 Forsbro bruk.

Anmäl
2009-02-25 16:51 #11 av: CarpetDiem

Kul att du tar upp detta med Kolare.
Någonstans har jag läst att Anthoine Le Mineur var Storkolare och verksam vid Österbybruk.

Förmodligen reste både kolare och smeder gemensamt till Sverige.

Men nu ställer jag mig frågan, vad är en Storkolare?


Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-25 16:58 #12 av: chrissan

Maj Britt Nergård har skrivit 4 romaner om den tidiga familjen Mineur:

Fransosen, Fransosens barn, Den siste Karolinen och Stenens hemlighet

Anmäl
2009-02-25 17:04 #13 av: CarpetDiem

Det var som tusan - det hade jag ingen aning om.

Bra?

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-25 17:08 #14 av: chrissan

Har inte läst dem Obestämd

Anmäl
2009-02-25 17:13 #15 av: ANNIA

Tack sven.

När det gäller elisabet mineur och simon hansson-gropp så har jag nästan alltihop redan. Är en del årtal som jag inte har sen förut och var kul att få lite mera där.

Men den första du skriver om carolina ulrika mineur vem är hon dotter till. För henne hittar jag inte i mina papper. Men hon kanske hör till en annan mineur gren.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-02-25 17:22 #16 av: ANNIA

chrissan jag har dom böckerna, men skam till sägandes inte läst dom själv än utan dom är utlånade.

Thomas du har rätt både gällande österby bruk och storkolare, åtminstone dom uppgifterna jag har. Men han var verksam även på andra ställen. Han kom först till norrköping och stanna där till 1632. Sen varit på nåt annat ställe innan han kom till österby bruk.

När det gäller vad storkolare betyder så vet jag inte, men en gissning att han var så att säga mästare inom yrket.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-02-25 17:29 #17 av: CarpetDiem

Se där... en kolares motsvarighet till smedernas mästersven då...

Kul detta med kolare. Kanske blir det en egen inläggsflik så småningom.
Järnbruken och smederna klarade sig ju inte utan kolare förr så de är ju en stor del av brukens framgångar i Sverige.

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-25 17:32 #18 av: chrissan

Jag vill minnas att det var just tillgången på träkol som var avgörande. Träkol krävs för att processen ska fungera. Sverige hade stora skogar i närheten av malmen.

Anmäl
2009-02-25 17:34 #19 av: ANNIA

Thomas det är min gissning att det betyder det, men det kan ju betyda för nåt helt annat.

Ja för min del så har jag väl inte så många smeder och/eller som jobbat på järnbruk överhuvudtaget, finns några som är ingifta.

 

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-02-25 18:03 #20 av: [SvenA]

#15 Den första har jag ingen koll på det är hennes man jag har i mina led så jag haninte göra mer åt henne inan jag tappade synen

När det gällrt Gropp så är de ingifta med mina anor också på flera håll

Det var ju så att de gärna gifte sig inom skrået

Anmäl
2009-02-25 18:21 #21 av: ANNIA

Sven ok då kanske det är så att carolina hör till nån annan gren då. Dom flesta jag fick kontakt med när jag leta uppgifter hade från uppland, lövsta bruk. Var knappt nån som hade om Anthoine.

Jo det där med ingiftande har jag med på flera. På en ana har det visat sig att fyra eller fem barn gett upphov till anor. Så det blev lite lustigt när jag kom så långt bak.

Jag ska kika om jag hittar dom uppgifter jag fick från andra som gällde annan gren om jag kan hitta din carolina i dom. Ska ha dom uppgifterna nånstans men kommer inte ihåg just nu vart jag gjort av dom.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-02-25 18:25 #22 av: [SvenA]

Jag är tacksam för alla uppgifter du kan hitta

Anmäl
2009-02-25 20:28 #23 av: ANNIA

Sven bland dom uppgifter jag har inlagda i dator så hittar jag endast en carolina ulrika och jag är väldigt tveksam om det kan vara din.

Om och det är ett stort om det är din så heter hon nog inte mineur i efternamn utan endera fisk eller karlsdotter. Står inte vilket utan bara förnamnen, men fadern till denna heter karl fisk. Och hon är i så fall barnbarns barnbarn (tror jag det blir) till elisabet och simon.

Den jag har är dessutom född 7 oktober 1808.

Tyvärr så kan jag inte se utifrån det jag har om det kan vara din för alla uppgifter slutar med dom barnen så ser inte vem hon ska ha gift sig med.

Den lilla chans som gör att hon ändå kan vara din är att familjen verkat flyttat runt i södermanland och carolinas make sven abraham dör ju i stockholm.

Jag ska se om jag hittar dom andra papperen jag har som inte hör till mig. Jag har ju lagt undan dom eftersom dom inte var intressanta för min del.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-02-25 22:16 #24 av: KingZap

Jag visste inte att jag hade vallonblod i mig förrän jag började släktforska och efter att ha kommit en bit bakåt i historien hittade jag en ana i ett annat släktträd som tog mig hela vägen tillbaka till Serva Henrot (Herou). Jag tog kontakt med Stig Geber på vallonättlingar och han kunde konfirmera att så var fallet.

Det är sådant här som gör en intresserad av historia och numera slukar jag mycket litteratur om järnbruk i gästriketrakten.

Anmäl
2009-02-25 23:31 #25 av: CarpetDiem

# 24

Serva Herou var bror till en av mina anor Jaques Herou.
Kan nog tänka mig att du har mer vallonblod i dig.

Vem av Servas barn går du vidare från?

Jag har närmare 600 individer Herou i min släktbok och det vore kul att få komplettera den med fler namn.

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-26 01:40 #26 av: blombuketten

Samma här. Hade inte en aning om något vallonblod men har, genom släktforskningen, hittat sådant. För mig är det Johan Cochois, född ca 1575 och död efter 1630, som gäller. Han tecknade ett kontrakt 1624 i Amsterdam och hamnade i Finspång. Han var också kolare.

 

Anmäl
2009-02-26 06:45 #27 av: [SvenA]

#23 Det kan inte vara rätt som du säger

Och du behöver inte lägga ner en massa arbete på att hitta hennes föräldra då det egentligen bara är ett ingifte

Det är ju hennes man som var intressant för min del

Anmäl
2009-02-26 08:46 #28 av: CarpetDiem

#26 Cochois blew sen Cossewa.Har också denna familj i utkanten i mitt släktträd via gifte med Per Lennartsson Henrotte (Herou).

Kul!

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-26 09:42 #29 av: Bjornen

Jag har ganska säkert ingen släktskap med vallonerna. Jag har nästan lokaliserat alla mina förfäder till det tidiga 1600-talet eller tidigare. Troligen har jag dock släktskap med dem medan de bodde i Tyskland innan de flyttade till Valonien i slutet av medeltiden. 

En viktig nydaning valloner kom med var en ny kolningteknik med resmilor som gav ett större utbyte av kol. Liggmilorna fanns dock kvar i stort sett hela 1800-talet men i starkt minskande. De första resmilorna stod på 1630-talet.  

Anmäl
2009-02-26 09:49 #30 av: [KinaSylejmani]

#26 och #28. Jag har också en  Cochois i släkten, närmare bestämt Nicolaes Cochois, död 1632 i Finspång och hamnade i Finspång som kolare (värvades från Amsterdam).

Anmäl
2009-02-26 11:23 #31 av: KingZap

#25

Det är Hindrich Servasson Herou som jag går vidare ifrån och ätte-linjerna både hans dotter Katarina Henriksdotter Herou och son Kristoffer Henriksson Herou går ihop igen i Sara Eriksdotter Hedberg.

Jag vet att i den släktgrenen finns det lite Goude också som härstammar från Jehan Godet.

Jag har skickat dig all den information om Herou jag har redan tidigare och jag har inte forskat något mer på den sidan sedan dess.

 

mvh

/Kjell Holmgren

Anmäl
2009-02-26 11:32 #32 av: CarpetDiem

Aha! Är det du?

Bock å bug - fick fart på Herou-sidan tack vare detta.

Mvh

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-26 14:39 #33 av: ANNIA

Sven jag kommer inte lägga ner massa tid. Men det är även intressant för min del att konstatera vem hon verkligen hör till då jag bara har en enda carolina ulrika bland mina och hon hör till mineur. Jag har flertal som heter carolina men bara en med extranamnet ulrika, dom andra heter endera bara carolina eller har ett annat extranamn. Och födelseår kan man ju ibland se olika på olika ställen.

Så jag ska kika sen bara jag kommer ihåg vart jag gjort av dom andra papperen. Och hålla tummarna att hon finns med i dom för då får jag ju klart besked vart hon hör hemma.

Om det visar sig att det verkligen är den jag har så får du dom uppgifter jag har som fattas mellan carolina och elisabet.

 

 

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-02-26 14:50 #34 av: [SvenA]

#33 Det tackar jag för det vore kul on det skulle vara en koppling den vägeb också

Anmäl
2009-02-26 17:53 #35 av: blombuketten

#28. Ja, då har vi gemensamma linjer där, om än mycket avlägsetGlad. Per Lennartsson Herou (Pier Leonardsson) var gift med Johanna Johansdotter Cossewa (Cochois). Hennes syster Catharina Cochois är det jag stammar från som gifte sig med Anders Henriksson Schult (Sholl) som härstammar från den tyske smeden Hindrich Schult.

#30. Din Nicolaes Cochois är jag rätt nyfiken på. Han värvas ju i Amsterdam 1623 och hamnar i Finspång. Min Johan Cochois värvas på samma ställe 1624 och hamnar också i Finspång. De är bägge kolare och de verkar ju vara rätt jämgamla. Jag undrar om de var bröder?

Anmäl
2009-02-26 19:39 #36 av: [vallon]

Under vilken flik ska jag lägga in inlägg om smedsläkter som inte är tyskar och valloner?

Anmäl
2009-02-26 19:57 #37 av: [KinaSylejmani]

#35. Ja, det kanske inte är omöjligt att Nicolaes Cochois och Johan Cochois var bröder.

Anmäl
2009-02-26 20:40 #38 av: chrissan

#36 Under Smedsläkter i Sverige eller Sök Smed och vallonrötter!

Anmäl
2009-02-26 22:22 #39 av: CarpetDiem

#37

Nicolaus och Jaques Cochois har jag anteckningar om att de var bröder. Johan har jag med men dessvärre inga föräldrar.

Så jag följer spänt denna debatt...

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-03-19 08:02 #40 av: Hamin

Hej, här är en till som fått höra att man har Vallon i sig.

Har nyligen börjat forska om detta stämmer, mitt efternamn är Hamin. Sista smeden i släkten gick bort 1929 han var smed i Axmar bruk, det var relativt enkelt att gå bakåt tack vare ovanligt efternamn. Fann att tidigare släktingar har varit smeder vid Hammarby bruk, dock före 1768 har jag inte sett ett spår av släktnamnet har fått det förklarat av "experter" att detta namn är taget från Hammarby bruk, men även efter att namnet är taget förekommer både patronymikon och därefter släktnamn t.ex. Olof Andersson Hamin.

Har nu fastnat på min ff ff ff ff far Smeden Johan Andersson i Hammarby bruk född 1706 död 1762.

Alla reflektioner på detta inlägg är jag väldigt tacksam för!

Anmäl
2009-05-02 17:07 #41 av: Solveig

Det är jag som inte har något vallonblod i mig! Alla andra svenskar har ju det! Men jag blir ofta "beskylld" för att ha det. Jag är/var svarthårig (numera grårandig enligt sonen) och brunögd och har gift mig till ett namn som var vanligt bland smeder här i trakten. Men på både fars- och morsidan har jag bara bönder ner till 1600-talet.

Jag läste en artikel av regissören Arne Andersson som satte upp en pjös om "tattarkravallerna" i Jönköping 1948. Han hade intervjuat många som var med och det kom fram många motstridiga känslor.

En sak jag noterade var att många som skämdes för sin bakgrund förklarade sitt mörka hår och bruna ögon med att de var vallonättlingar för det gav högre status!

Anmäl
2009-05-02 17:33 #42 av: blombuketten

#41. Intressant det där. Själv hade jag inte ens funderat på vallon i släkten. Det har ju visat sig att vi har det och det är på mammas sida. Den släkten, av de jag minns, är då rakt inte mörkhåriga eller brunögda. Tvärtom är de ljusa och blåögda.

Det är så tråkigt att vi ännu inte kommit längre än vi har vad gäller våran bakgrund. Att det fortfarande existerar en känsla av skam. Vi är de vi är och kommer från de vi kommer, bara att acceptera och inget vi kan göra något åt. Det vore också fint om alla kunde lära sig respektera varandra, oavsett varifrån vi kommer.

Anmäl
2009-05-02 17:37 #43 av: CarpetDiem

Detta med mörkt hår och bruna ögen känner man igen. Men frågan är hur det står till egentligen med detta - finns det några belägg att mörkhåriga, och brunögda har någon som helst "automatisk" koppling till valloner eller tattare ?

Personligen har jag svårt att det är så. I mitt fall, där jag har konstaterat valloner på både mammas och pappas sida så är det endast min syster som kan uppvisa dessa kännetecken.

Själv är jag, liksom min mamma, relativt ljus och blåögd.
Min pappa är däremot mörk och brunögd.
Det roliga med detta är att han hade ingen aning om sitt vallonarv förrän jag började släktforska.

Detta kan man läsa på Wikipedia om Tattare:

Resandefolket (resande; förr tattare, ordet anses numera nedsättande) härstammar från olika grupper som i äldre tid stod utanför det etablerade svenska samhället.

I många länder finns personer som kallar sig resande (på engelska travellers) och dessa har skiftande bakgrund. I Sverige hade resandefolket en livssituation liknande romernas, som de resande därför känner en stark samhörighet med. Svenska staten inbegriper även resandefolket i gruppen romer.

Ursprung

Resandefolkets ursprung är omdebatterat, men enkelt uttryckt finns det tre huvudteorier: Den första gör gällande att de resande är romer med en särskild kultur; andra klassar dem som en socioekonomisk grupp som historiskt sett haft likartade yrken. Den tredje förklaringen är att de resande härstammar från soldatsläkter från Tyskland eller Ryssland.

Fram till 1900-talets början gjordes ingen åtskillnad mellan romer och resande (zigenare respektive tattare), varför det är svårt att komma till klarhet om det är fråga om olika eller samma folk. Enligt den första teorin är de resande ytterst ättlingar till de romer som anlände till Stockholm den 29 september 1512. Olaus Petri omskrev dem som "tatare", möjligen i tron att de var tatarer. Ett annat tidigt omnämnande som knappast avser tatarer finns i ett av drottning Kristinas brev där hon nämner att det i Sverige fanns "...en stor hoop Sikeiner eller Tartare, som skåcketals omlöpa i Provincierna...". Enligt den andra teorin härstammar resandefolket från människor som av olika anledningar förskjutits från bondesamhället och därför tvingats ge sig ut på vägarna och försörja sig bäst de kunnat; denna förklaringsmodell fick stor spridning genom Adam Heymowskis doktorsavhandling år 1969. Senare genealogisk forskning av bland annat Bo Lindwall har dokumenterat ett ursprung i de "ziguenare" och "tartare" som finns belagda i källmaterial från 1600- och 1700-talet. Förbindelser med etniska svenskar förekom dock tidigt, och de flesta resande har idag därför en blandad härkomst. Man har idag forskat och kommit fram till att namnet Johansson oftast togs av detta resande folk.

Historia

Resandefolket var ofta förknippade med vissa yrken. Ett typiskt resandeyrke under 1600-talet var häktmakare. Under tidigt 1700-tal var många av resandefolket borgare i svenska småstäder (exempelvis Gränna, Falkenberg och Hjo) som kringresande försäljare (krämare). Man besökte marknader och handlade med småvaror (kram) som exempelvis glas (glasförare) och även hästar. Under seklet tog också många värvning i armén, eller blev tvångsrekryterade. Därför är en del släktnamn bland resande idag ursprungligen soldatnamn. På 1800-talet ser man ofta resande som valackare och lumpsamlare.

Från slutet av 1800-talet började svenska myndigheter diskutera hur man skulle förhålla sig till "tattarna". Vad "tattare" inbegrep blev aldrig riktigt klarlagt; det var både ett skällsord och en benämning på människor som levde i Sverige men utanför samhället. Vid 1900-talets början hade flera barn till "tattare" omhändertagits och placerats på barnhem. Många gånger var "tattarfamiljer" tvungna att genomgå olika uppfostringprogram. Vid denna tid ansågs resandefolkets livsstil vara ett asocialt beteende och därför sinnessjukt.

På 1920-talet skärptes kravet på att medborgare skulle deltaga i samhället, och klimatet hårdnade. Bland annat tvångssteriliserades flera resande, och bland dem som förklarades som sinnessjuka blev en del lobotomerade. På några håll, såsom i Krämarstan utanför Finnerödja, förekom ett slags etnisk rensning på ställen där många resande slagit sig ner, så kallade tattarstäder. År 1948 skedde närmast rasupplopp i Jönköping mellan självutnämnda "vitas ledare" och deras anhang som gick på alla som antogs vara tattare (mörkt hår, bruna ögon osv), se även Tattarkravallerna i Jönköping 1948.

Resande har i Sverige på samma sätt som romer varit utsatta för diskriminering på grundval av de fördomar som funnits om resandefolket. Resande har bland annat ansetts vara lata, opålitliga och i stor utsträckning ägna sig åt stöld och andra kriminella verksamheter.

Språk

Många resande har talat ett språk som kallas svensk romani. Nyare studier menar att språket har en svensk grammatik, med ord inlånade från bland annat romani, ett språk talat av romer. Huruvida svensk romani skall anses vara ett folkspråk eller ett sociolektiskt språk (liknande sotarspråk, knallarspråk med mera) är avgörande för synen på resandefolket såsom etnisk grupp. För resandefolkets del är det högst avgörande hur "etnicitet" definieras; olika definitioner avgör huruvida de ska ses som en härstammande från en lägre samhällsklass eller ett annat folk. Språket har varit hemligt för icke-resande, och många resande har glömt sitt språk.

De första skriftliga beläggen av ord och fraser i svensk romani är från 1700-talet. Språkforskaren Per Björkman skrev 1730 en avhandling i Uppsala, där han förtecknade 47 ord och uttryck, som soldaten Jacob Helsing berättat för honom. Att de resande talade ett eget språk är också belagt i rättsprotokoll från Rönnebergs ting i Skåne år 1764, där en fras är dokumenterad.

 

Organisation

Resandefolkets Romanoa Riksorganisation bildades i mitten av 1990-talet. Det finns idag 15 000-25 000 resande i Sverige, kanske ända upp till 40 000.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2011-03-20 13:51 #44 av: Isac123

Hej! jag heter Holmquist i efternamn och jag vet till 100% att jag har vallon blod i mig både ifrån min mammas sida och pappas o dom har från sin mammas o pappas:) gör de mig till vallon eller? och det jag undrar med efternamnet är om det skulle kunna vara ett vallon efternamn bara att de är försvenskat?

Anmäl
2011-03-21 14:50 #45 av: KingZap

#44 Jag tror inte Holmquist är en försvenskning av ett vallonnamn men det betyder inte att du inte är vallon-ättling.

Om du är säker på att din mamma och pappa hade vallonblod i sig betyder det att du också är vallon-ättling.

Din farmor/farfar och/eller mormor/morfar kanske har ett vallonnamn eller så har namnet "försvunnit" ur släkten längre tillbaka då en kvinnlig ättling gift in sig i en "svensk" släkt.

Jag själv hittade min koppling till vallonerna i början på 1700-talet.

 

Anmäl
2011-03-28 15:36 #46 av: Isac123

#45 okej:) men om man är vallon ättling är man inte på sätt o vis själv vallon då för har hört jätte många som kallats sig vallon fast dom bara är vallon ättlingar ?

Anmäl
2011-04-04 20:34 #47 av: KingZap

#46 Det är bara en definitionsfråga. Jag tror många använder sig av vallon även om det är länge sedan någon anfader bodde där.

Jag skulle nog inte säga att jag är vallon om jag inte själv var ifrån området eller om mina föräldrar var det.

Istället brukar jag säga att jag är vallonättling eftersom det var väldigt länge sedan mina anfäder invandrade till sverige.

Anmäl
2011-08-16 20:37 #48 av: TantGertrud

Är alldeles ny här och blev så glad att jag hittade denna sida =)

Jag är Vallonättling utan tvekan =P.

Kommer från en Smed- och Vallonsläkt med anor från Cochoy, Schult, Falleij, Wallentin och till slut Berggren. I ett annat led har jag deFalla

Anmäl
2013-01-10 14:48 #49 av: Trumslagaren

Hej! Jag har hittat att mina förfäder på 1600-talet hette "Meijer", vi har rört oss kring trakterna i närke och småland, kan det finns något vallonblod här?

Anmäl
2013-04-05 04:24 #50 av: annajohannan

Fick reda på idag genom släktforskning att jag är vallonättling jag också! Blavier, ett namn som låter bekant för någon annan här? Vore roligt isåfall!


Anmäl
2014-03-14 18:53 #51 av: Sukram

#49 jag har också Meijer i min släkt från Västergötland. Finns massa Meijer/ Mejer/ Meyer som inte alls är besläktade. Finns tyskar, judar, tattarsläkt, zigenare, smeder och soldater med det namnet. 


Anmäl
2014-03-14 18:54 #52 av: Sukram

#44 är din Holmquist-släkt från Skåne? Där finns flera smeder och smedssläkter som heter Holmquist men jag är inte säker på att de har några vallonkopplingar även om de jobbade inom järn och smide. 

Anmäl
2016-09-30 02:00 #53 av: Aliena

Min far brukade säga att vi härstammade från valloner. Bah, tänkte jag, vilken skröna. Alla tror att dom har valloner i släkten.

Först när jag började släktforska upptäckte jag att han hade rätt. Tyvärr är min far död nu, det skulle ha varit så roligt att prata om det med honom. Ledsen

Inga smeder dock, "urfadern" Jacques de Morgny  var "maître copeur de bois" (skogshuggarmästare). Inte från Belgien heller utan från Frankrike.

Men min gren bytte först ut släktnamnet mot ett vanligt bondskt gårdsnamn. När de väl skaffade ett släktnamn tog de inte tillbaka vallonnamnet utan tog sig ett riktigt svenskt efternamn (Sundqvist). Vilket nerköp! Skämdes de för det utländska efternamnet? 

Betr mörkhårig och brunögd, så håller jag med Solveig att det var (är?) högre status att härstamma från valloner än från romer och resande. Alla i min fars släkt är f ö (ask)blonda och blåögda. Det vallonska blodet är ju rätt uttunnat efter alla dessa generationer.

Anmäl
2016-11-29 09:55 #54 av: silfverfisken

Hej! Har som så många andra hört att det finns valloner i släkten. Inget jag kunnat bekräfta dock, den enda (eventuella) kopplingen till smeder är släkten Köhler på min mormors sida. Hennes mormor, Anna Helena Köhler, född 21/12 1845 i Västervik. Hennes pappa hette Per Köhler, med ingen ytterligare information finns. Är det någon som kan bekräfta att de tillhör smedsläkten Köhler? Och om det ev. kan finnas någon koppling mellan Köhler och någon annan smedsläkt, ev. vallonsk. 

Stort tack på förhand!

/David

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.