Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen 0 ÖVRIGT 00.1 BRUKEN I FINLAND 00.2 BRUKEN I SVERIGE 01 Blekinge & Bohuslän 02 Dalarna & Dalsland 03 Gästrikland & Halland 04 Hälsingland & Härjedalen 05 Jämtland & Medelpad 06 Norrbotten & Närke 07 Småland & Södermanland 08 Uppland & Värmland 09 Västerbotten & Västergötland 10 Västmanland & Ångermanland 11 Östergötland 12 BRUKSPATRONER, ÄGARE 13 SMEDER I SVERIGE 14 SÖK SMED & VALLONRÖTTER 14.1 Schager/Skager/Schauger 14.2 Qvarfordt 14.3 Hilpher-Hülpher 14.4 Gropp 14.5 Angerstein 15 ANTAVLOR 16 TYSKAR VID BRUKEN 17 VALLONER VID BRUKEN 18 GRUVOR 20 Hjälp med klurig text 30 Yrken vid bruken 55 HJÄLPMEDEL FÖR SLÄKTFORSKNING 80 OCH VAD ÄR DETTA? 85 BILDER Dagens skratt EFTERLYSNING Klotterplank Sajtstatistik
Järnbruk

Nyfors - förr och nu

2009-02-27 20:42 #0 av: CarpetDiem

Här uppe i landskapets höglägen kom bosättningen sent. De första odlingarna anses ha tillkommit kring Söndagssjön. En boskapslängd från 1620 nämner en skattlagd finne. Med nyodlarnas rätt till sex skatte-fria år innebär det att nyodlingen skett ungefär 1614. Till de tidiga bosättningarna hör även området kring Bredsjön. Där verkade bl a den namnkunnige finnättlingen Clemet Danielsson. Tillsammans med några andra finnbönder byggde han hyttan i Bred-sjö.

Tiden från 1673 till första blåsningen 1677 var fylld av dramatik. Det var en tid av stark utbyggnad av Bergslagens hyttor och smedjor. Sedan några år tillbaka hade rustmästaren David Kohl från Vira bruk i Västmanland sökt tillstånd för stål- och klingsmide i Nyfors. Invändningarna mot denna etablering var Nyfors.jpgmånga. Det talades till och med om "virkesbrist" som skulle uppstå om alla utbyggnader kom till stånd. David Kohl hade nämligen tillsammans med Christoffer Geijer, bergmästare i Lindes och Ramsbergs Bergslag, planerat att bygga en hytta i Nyfors. Det kom naturligtvis alldeles på tvärs med de planer finnbönderna i Bredsjö hade. Slutet på dessa tvister blev att bönderna fick koncession för masugn i Bredsjö. I Nyfors blev David Kohls ansökan att få bygga smedja småningom överförd på Marcus Cronström, ägare till det starkt expansiva Malingsbo Bruk. År 1680 kunde smedjan tas i bruk.

Samma år fick Malingsbo Bruk tillstånd att uppföra en hytta i Kloten. Med Långvattnet och Stora Kors-lången som förbindelseled fick bygden således en kraftfull kombination av hyttor och smedjor. Tackjärn från Kloten och Bredsjö fraktades med båt till Nyfors där tillverkningen av stångjärn snart kom upp i nivå med smidet i Malingsbo.

Nyfors smedja var i drift till 1899. Smedjan tillhörde då Klotens AB som detta år övergick i statlig ägo. Med Domänverkets inriktning på skogsbruk och träindustri avvecklades flertalet hyttor och smedjor.

En intressant beskrivning av Nyfors utveckling under tidigt 1900-tal ges av folkskolläraren Einar Anders-son i en liten skrift "Nyfors min hembygd". Han skildrar livet i byn, beskriver husen och männi-skorna. Bland annat berättar han om Bagarstugan mitt i byn: " Den var gemensam för alla hushållen i byn. Det fanns inga inbyggda bakugnar i köken, så storbaken fick göras i bagarstugan. I min tidiga barndom bakades allt spisbröd i denna bagarstuga. De gräddade kakorna hängdes upp på spett i taket för att torka. Några kakor gjordes särskilt tjocka, gräddades och åts färska. Det smakade ljuvligt gott, särskilt med nykärnat smör.

Det var sed i byn att varje familj fick en färsk brödkaka. Under de stora bakperioderna höst och vår kunde man få flera bakbullar i veckan. Varje gång de rykte ur skorstenen var man glad för då fick man säkert en bakbulle till kvällen."

På liknande sätt berättar han om allt övrigt som fanns i byn; skola, affär, lönekontor mm.

Dagens Nyfors har kvar mycket av denna äldre atmosfär. Här finns till och med en lanthandel som håller ett bra sortiment av dagligvaror, hyr ut kanoter och säljer fiskekort. I byn finns även ett lantbruk samt en antikhandel.

Även om Nyfors är en lugn plats vintertid så kan här vara nog så livligt sommartid. Här passerar vandringsleder och kanotleder och i närheten finns flera lägergårdar. Det finns även möjlighet att ta en ridtur eller en tur med häst och vagn!

Det går lätt att hålla med Bertil Perrolf, som kallar Nyfors för "Lilla himmelrik".

Fortsättning med karta och information om Nyfors följer i artikeln: Hur såg det ut i Nyfors

Text och bild med tillstånd från Älgmark Malingsbo-Kloten
Original: Olof Hällqvist© Älgmark Malingsbo-Kloten

 

 

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-28 10:23 #1 av: [SvenA]

Det ser bra ut

Den Cronström som omnämns vem är det

Anmäl
2009-02-28 11:40 #2 av: CarpetDiem

Det ska vi ta reda på.

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-28 11:47 #3 av: [SvenA]

Jag tror nämligen att det kan vara Marcus Kock:s son som fick namnet Cronström

Anmäl
2009-02-28 11:51 #4 av: CarpetDiem

OK , Har du information så lägger vi upp det som en eftertext.

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-28 12:48 #5 av: [SvenA]

Jag är inte 100 procent säker på det så vi måste undersöka hur det är innan

Anmäl
2009-02-28 13:08 #6 av: [SvenA]

Det är den Narcus Kock son jag trodde

som ägde Malinsbo Bruk som

Anmäl
2009-02-28 13:45 #7 av: CarpetDiem

Sven,

Detta är rätt kul. Jag har en bruksägare till Malingsbo bruk. Han heter Robsahm. Kommer inte just nu ihåg vad han hette i förnamn. Tror jag har nämnt det tidigarei nåt sidoinlägg.

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-02-28 13:57 #8 av: [SvenA]

Det här kommer från Wikipedia

Malingsbo nämns för första gången år 1459 i Arboga stads tänkebok som i Malungxbodom. Ortnamnet avsåg troligen då fäbodar vid nuvarande Malingsbosjön, tidigare Malunger. En hytta och hammare anlades vid Hedströmmen 1624-25. Dessa byggdes troligen upp av bergsmän, då det anges att både hytta och hammare ägdes av två bergsmän i Carl Bondes bergsverksförteckning från 1625. 1637 omnämns emellertid ytterligare en hammare i Malingsbo, ägd av Markus Kock, och anlagd fem år tidigare. 1644 uppfördes ytterligare en hammare, Köpmanhammaren, av två borgare från Köping. Denna införskaffades senare av släkten Kock, och ersatte då deras gamla. Markus Kock efterträddes av sin son Daniel 1650, och efter hans död sköttes driften av hustrun Anna Trotzig fram tills deras son Markus blev myndig. När Markus Kock, sedermera Cronström, dog ärvde hans halvsyster Anna von Wullen Malingsbo bruk. En dotter till Anna von Wullen och hennes man Peter Snack ärvde sedan bruket. Malingsbo bruk, som upplevde en storhetsperiod under 1700-talets mitt, kom sedan att vara i samma släkts (som från 1700-talets början genom ingifte kom att heta von Ehrenheim) ägo fram till 1861. Malingsbo såldes då till Carl Selim Vilhelm Heijkenskjöld, vars far redan 1822 inköpt Klotenverken i Ramsbergs socken. Därmed var hela det stora komplexet Kloten-Malingsbo-Björsjö-Nyfors samlat hos Heijkenskjöld.

Efter C. S. Heijkenskjölds bortgång 1871 sålde arvingarna ganska omgående Malingsbo tillsammans med övriga bruk till det engelska bolaget Thomson & Bonar, senare Klotens AB. Därmed började verksamheten successivt avvecklas vid Malingsbo, slutligen 1891 då spiksmedjan lades ned. Klotens AB med dess tillgångar i form av järnbruk och skogar såldes till svenska staten via Domänverket 1899.

Skogshögskolan hade mellan 1902 och 1968 sommarkurser på Malingsbo herrgård. Från 1980-talet och framåt har husen används för konfirmationsläger på somrarna. Handelsboden stängdes 1996.

Jag har en del Robsahm bland mina led

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.