# Finska järnbruk
Author: chrissan

Finland var ju en del av Sverige ända fram till 1808-9 års krig. I Finland anlades under 15-1600-talet ett antal järnbruk, det första anses vara en tackjärnshytta i Svartå som anlades 1560. Man tillverkade stångjärn som såldes på Järntorget i Stockholm.

Många järnbruksarbetare flyttade mellan Sverige och Finland, det kan vi se i kyrkböckerna. Det finns tom en förening för vallonättlingar i Finland [länk](http://www.vallonit.fi/om-vallonerna.html).

Enligt [Harmens register](http://www.genealogi.se/harmens2.htm) över järnbruk anlagda före 1800 fanns följande bruk i Finland:

Bierno;  
        Koskis, 1679  
        Kusto, 1748  
        Pojoby, 1689  
        Tykö \[M\], 1686  
Bierno o Uskela;  
        Kirjakala, 1686  
Bro;  
        Fästa, 1641  
Eura;  
        Kautua, 1689  
Ilmola;  
        Östermyra, 1798  
Karis;  
        Svartå, 1639  
Kimito;  
        Björkeboda, 1732  
        Dal, 1686  
Kisko;  
        Ajala, 1684  
Kuopio;  
        Juckais = Strömsdal, 1746  
        Kuopi, 1777  
        Strömsdal = Juckais, 1746  
Nykyrka;  
        Männärs \[M\], 1741  
        Pyrris \[M\], 1741  
Perniö;  
        Hummeldal, 1686  
Perno;  
        Forsby, 1682  
Pojo;  
        Antskog, 1642  
        Fiskar, 1649  
        Gammelby, 1791  
Pyllis;  
        Pettjärvi, 1698  
Pyttis;  
        Strömfors, 1760  
Pörö;  
        Billnäs, 1648  
Storkyro;  
        Orisberg, 1676  
Tenala;  
        Kulla \[M\], 1728  
        Skogsby \[M\], 1686-  
        Trolshovda \[M\], 1689  
Thusby;  
        Mariefors, 1795  
Vekelax;  
        Sippola, 1691  
Virmo;  
        Lächtis, 1675  
Wörå;  
        Kimo, 1703  
Yllesöme;  
        Huppois, 1696  
  
Utan församling;  
        Forsa, Nylands län 1687  
        Joa, 1687-

## Comment 1
Author: AndersE

#0 Intressant!

## Comment 2
Author: chrissan

Det finns en bok som utkom 2008 som behandlar de finska järnbruken, författare är Rolf Holm som också är konstnär och som målat många av bruken i olja eller akvarell. Detta är boken i Fennica, den finska nationalbibliografin:

Författare:

Holm, Rolf.

Titel:

Finlands järnbruk i ord och bild / Rolf Holm.

Förlag:

Vasa (Strandgatan 9 A 3) : Rolf Holm, 2008 Painoyhtymä)

Omfång:

191 s. : kuv., kartt. ; 25 x 31 cm.

Anmärkning:

Julkaisussa kustantajan osoite virheellisesti Srandgatan 9 A 3.

Material:

monografi

Verkets språk:

swe

ISBN:

978-952-92-4308-2 (sid.)

## Comment 3
Author: AndersE

#2 Länkarna fungerar inte...

## Comment 4
Author: chrissan

Nä de kommer med vid kopieringen, jag ändrar

## Comment 5
Author: chrissan

Intressant är, att malmen i Finland inte räckte till så att man skeppade över svensk malm. Det måste varit ett jätteföretag, malm är tungt och skeppen var små.

## Comment 6
Author: KingZap

#0 Det var en himla massa bruk, vet någon hur många som finns kvar i dag ?

#5 Jag gissar att det var en hel del båtar som förliste med malm ombord, undrar hur vanligt det var, någon som har en aning?

## Comment 7
Author: chrissan

Man fick 30 års skattefrihet om man anlade ett bruk i Finland.

Det finns en hel del intressant historia runt de finska järnbruken och de ibland mycket rika brukspatronerna. En mycket stor hederstitel än i dag i Finland är att vara **bergsråd**. Detta är hämtat från Forskningscentralen för de inhemska språken:

De många rådstitlarna som hederstitlar är som bekant något typiskt för Finland. De få rådstitlar som fortfarande förekommer i Sverige är ämbetstitlar - t.ex. ett _kommerseråd_ är i Sverige en högre ämbetsman i kommerskollegium och ett _skolråd_ är en avdelningschef vid skolöverstyrelsen.

Också _bergsråd_ har tidigare i Sverige varit titeln för en ämbetsman, nämligen en ledamot av bergskollegiet, ett ämbetsverk som fanns i Sverige från mitten av 1600-talet till mitten av 1800-talet. Att bergskollegiet hade en så stor betydelse hängde samman med att bergshanteringen spelade en central roll för Sveriges industri.

Vi i Finland har sedan övertagit de svenska rådstitlarna och gjort dem till hederstitlar, bland vilka _bergsråd_ står högst i rang, uppenbarligen för att också ledamöterna av det gamla bergskollegiet stod högt i rang i den tidens industrisamhälle.

## Comment 8
Author: CarpetDiem

Halloj!

Kanonställe att leta efter släkt på.  
  
Någon som vet hur det gick med de Qvarfordtare som blev kvar i Finland? Har sökt i finland på Genealogia.fi (Suku Forum) men inga tips. Ja, jo - hänvisning till min egen sajt iofs men det gav ingen träff (konstigt...?)  
  
Jag vet att några Qvarfordtar finns kvar.

Det finns både Qvarfordt i Finland och på Åland idag.

Vore kul att veta om någon/några fortsatte med smed-jobben eller vad det var som gjorde att de blev kvar.

## Comment 9
Author: Aliena

Min förfader Jacob Mornie var med vid grundandet av **Orisbergs bruk**.  De som ursprungligen grundade det var Tomas Henriksson Reini och Matts Olavsson Knuuttila, men det gav ingen vinst. År 1688 satsade Jacob Ross hälften i företaget och Jacob Mornie och Antti Onckel 1/4 var.  Jacob Mornie och Henrik Holmberg var inspektörer.  Men år 1693 återvände Jacob Mornie till Sverige.

https://svenska.yle.fi/artikel/2009/01/22/orisbergs-gard-i-osterbotten