Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

0 ÖVRIGT 00.1 BRUKEN I FINLAND 00.2 BRUKEN I SVERIGE 01 Blekinge & Bohuslän 02 Dalarna & Dalsland 03 Gästrikland & Halland 04 Hälsingland & Härjedalen 05 Jämtland & Medelpad 06 Norrbotten & Närke 07 Småland & Södermanland 08 Uppland & Värmland 09 Västerbotten & Västergötland 10 Västmanland & Ångermanland 11 Östergötland 12 BRUKSPATRONER, ÄGARE 13 SMEDER I SVERIGE 14 SÖK SMED & VALLONRÖTTER 14.1 Schager/Skager/Schauger 14.2 Qvarfordt 14.3 Hilpher-Hülpher 14.4 Gropp 14.5 Angerstein 15 ANTAVLOR 16 TYSKAR VID BRUKEN 17 VALLONER VID BRUKEN 18 GRUVOR 20 Hjälp med klurig text 30 Yrken vid bruken 55 HJÄLPMEDEL FÖR SLÄKTFORSKNING 80 OCH VAD ÄR DETTA? 85 BILDER Dagens skratt EFTERLYSNING Klotterplank Sajtstatistik
07 Småland & Södermanland

Gropösare?

2009-05-13 22:29 #0 av: svenne

Stötte på denna titel på ett järnbruk i Södermanland. (1700-talet)
Att gropösare, lertrampare m.m. hade en uppgift vid järnbruken verkar riktigt efter lite googlande, men vad i all världen gjorde en "grop-ösare" i praktiken?

Anmäl
2009-05-14 23:22 #1 av: CarpetDiem

Tidig kommunalarbetare som vaktar sin grop på en väg kanske?

Skämt åsido - festlig titel, men självklart tror jag att en gropösare hade sin ställning vid bruken också.

Någon annan kanske har något att komma med. Google - som normalt är en bra källa att gräva ur (hehe) har inget att komma med.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-05-15 00:23 #2 av: svenne

# 1 Javisst, att en grop-ösare fanns vid ett järnbruk är väl verifierat, man vad i helskotta gjorde han?

Vad var det för gropar som skulle ösas?

Anmäl
2009-05-15 00:32 #3 av: Bjornen

Jag är inte helt säker på att det står gropösare. Bilden är inte tydlig nog för att säkert avgöra om fjärde bokstaven är p eller w.

Anmäl
2009-05-15 01:16 #4 av: CarpetDiem

Njao... Det verkar ha funnits Gropösare. I ett reportage i Eskilstuna Kuriren* 2005 hade de ett reportage om folk vid bruken. Där finns just gropösare med. Tyvärr är inte länken uppe längre så man kan inte hitta mer info därifrån.

*tror det var den tidningen.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-05-15 01:18 #5 av: svenne

 # 3. I så fall skulle det stå "Grow-ösare och vad skulle det i så fall vara?

Grop-ösare var faktiskt en titel vid ett järnbruk, men vad var det för gropar han öste?

Anmäl
2009-05-17 00:06 #6 av: svenne

#3 Nå, Bjornen, Du som är en "riktig släktforskare" , kan väl redogöra för vilken yrkesbenämning den här mannen har, som finns på skärmdumpen i inlägg #0?

En yrkesbenämning som har "w" som fjärde bokstav i titeln?
Det vore intressant att få veta Ditt alternativ till "grop-ösare".

 

Anmäl
2009-05-17 00:17 #7 av: KingZap

Jag tycker precis som du svenne att det står gropösare.

Tidiga ungnar var väl en grop i marken som kanske något behövde "ösas" ur, har inte hittat något i de böcker jag tittat i ännu men jag fortsätter leta. 

Anmäl
2009-05-17 01:26 #8 av: blombuketten

Googlar man lite så hittar man många gropösare men inte en enda growösare, därför kan man nog utgå från att det står gropösare och inget annat. Vad en sådan gör står det däremot ingenting om.

Anmäl
2009-05-17 09:30 #9 av: Bjornen

Jag har inte stött på gropösare i min forskning tidigare och inte heller growösare.  Jag är osäker på vilken bokstav den fjärde är.  Jag får tanken till kolningsgropar eller kalkugnar. Kolningsgropar känns lite väl gammalmodigt och borde väl ha ersatts av kolmilor före 1600-talet. En annan tanke är att det skulle ha med gjutningar av metaller.

Anmäl
2009-05-17 14:15 #10 av: svenne

#9 Jag har inte heller stött på någon gropösare tidigare.
Dock ser det ut som att yrkesbenämningen fanns vid ett järnbruk och även om uttydning av fjärde bokstaven inte är helt solklar så behöver vi nog inte vara fyrkantigare än att vi kan fastslå att det som avses är just "gropösare".

Min far var järnbrukshistoriker, han hade vetat vad en gropösare hade för arbetsuppgift. Tyvärr är han inte längre i livet så det går inte att fråga honom, dock verkar KingZaps teori i #7 rimlig.
För riktigt längesedan smidde man över kol i gropar i marken som då fungerade som smälthärdar, men att det skulle vara en särskild person som rensade aska och slagg ur gropen låter ändå lite märkligt, det kan väl inte ha varit värre än att den som smälte eller smidde järnet kunde rensa gropen själv?  Ja, inte vet jag.

Förhoppningsvis får vi svar på gåtan så småningom.

Anmäl
2009-05-18 00:09 #11 av: [ulle2]

Gruvösare håller gruvan tom ifrån vatten och

ösare är en gruvarbetare som genom ösning eller på annat sätt fyller uppfordringstunnan med vatten, jämför gruvösare,

gropare är en person som arbetar i en grus- eller sandgrop vid järnvägen

enligt Ordbok för släktforskare av Andersson och Anderö.

Om det står gropösare eller gruwösare i #0 ska jag låta vara osagt. Kanske skribenten gör lite annorlunda uw eller p. Skulle varit intressant att se mer av samma skrivare. Finns källan skannad någonstans så jag kan ta en titt?

Anmäl
2009-05-18 00:56 #12 av: blombuketten

Om det skulle menas gruvösare så blir det ett väldigt konstigt u för det ser mer ut som ett o än ett u. Tittar man på o:et i namnet Larsson så ser de likadana ut. Dessutom brukade man väl skriva grufva (grufwa). Jag tror alltså på gropösare.

Anmäl
2009-05-18 14:06 #13 av: CarpetDiem

Jag ska vara ärlig och säga att någon expert är inte jag heller - men... en teori är att någon tog bort restprodukten, d.v.s. slaggen.

Kan inte det ha varit en gropösare?

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-05-18 14:33 #14 av: svenne

#11 Intressant teori.
Ska kolla och uppge källan i kväll när jag kommer hem från jobbet.

Anmäl
2009-05-18 20:53 #15 av: Tom-B

Om man tittar i boken Läsning av gamla handstilar, så har den fjärde bokstaven inte det minsta likhet med ett p. Däremot ett w.

Är Ni egentligen på rätt spår?

//Tom

//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.


Anmäl
2009-05-18 20:56 #16 av: blombuketten

#15. Vad har den tredje bokstaven för likhet enligt samma bok?

Anmäl
2009-05-18 21:06 #17 av: Tom-B

Runt 1700-talet var o:et antingen slutet som på bilden, eller nästan som dagens skriv-v. U:et har dock aldrig varit slutet och har också haft en typ accvent över sig. Alltså läser jag det som ett o.

Jag har inte boken tillgänglig, men har en fotokopia. Skall försöka skanna av den och lägga in den. En bild - var god dröj!

//Tom

//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.


Anmäl
2009-05-18 21:23 #18 av: Tom-B

Nu skall vi se om bilden blir läsbar.
//Tom

Tyvärr! P gr a uphovsrätten är bilden nu borttagen.

//Tom

//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.


Anmäl
2009-05-18 21:24 #19 av: Bjornen

Det som gör bokstaven lite otydlig är att det är en ganska stor volym och själva uppslaget blir i konstig vinkel. Men jag tycker det mest liknar w och knappast ett o. Gamla tiders w kan vara lika med dagens bokstav u, vilket var mycket vanligt under 1600-talet (t,ex skrevs "ut" ofta "wth"). Möjligen kan det finnas en stapel på bokstaven precis i "vikningen".

Anmäl
2009-05-18 21:33 #20 av: svenne

Ni skall få ta del av källan bara jag kommer på var den fanns, jag minns inte riktigt exakt var, det här var något jag dök på i förbifarten, så att säga, när jag letade efter något annat.

Återkommer så fort jag har återfunnit källan!

Anmäl
2009-05-18 21:41 #21 av: Tom-B

Kom att tänka på det där med bild och upphovsrätten, så jag får nog strax ta bort den igen!

//Tom

Borttagen!

//Tom

//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.


Anmäl
2009-05-18 22:46 #22 av: svenne

Så där!
Bilden i #0 är från Kila församling Södermanland, Hfl AI:1, sid 111, där vi finner Gr--ösaren Eric Larsson med familj.

Längre ner på sidan finns sonen Adolph Fredric f. 1775. Lägg märke till hur bokstaven "p" i Adolph är skriven.

Bildkälla: Arkiv digital.

Anmäl
2009-05-18 22:49 #23 av: svenne

I nästa Hfl (Kila AI:2), sid 129 finner vi familjen igen och nu har en dotter Ulrica Sophia f. 1779 tillkommit. Observera hur bokstav "p" är skriven i båda namnen, Adolph och Sophia.

Bildkälla: Arkiv digital.

 

 

Anmäl
2009-05-18 23:02 #24 av: Tom-B

Det är ju ganska tydligt.

Fast det inte stämmer med det som fanns i boken jag nämnde.

//Tom

//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.


Anmäl
2009-05-19 00:53 #25 av: svenne

Allt som står i böcker stämmer tyvärr inte, det fanns nog ett större antal variationer att skriva på även på den tiden.

Dock var prästens sätt att skriva "p" onekligen lite ovanligt, det måste man ju säga.

Anmäl
2009-05-19 01:19 #26 av: [ulle2]

#22 tack för dom fina bilderna och i namnen syns ju tydligt hur han skriver p.

Då kvarstår bara frågan vad gjorde en gropösare?

Anmäl
2009-05-19 08:56 #27 av: svenne

Det verkar som vi är tillbaka på ruta ett igen, så frågan kvarstår som sagt, vad hade en gropösare för arbetsuppgift?

Kan han ha grävt nya gropar i något syfte (alltså inte rensat de gamla från något )?

Ösa - gräva...?  Ibland säger man väl att man öser upp jord om man gräver upp jord?

Kan tillägga att det gäller Stavsjö bruk en bit väster om Nyköping.

Anmäl
2009-05-19 09:54 #28 av: Bjornen

Öser sand i gjutformar ?

Öser kalk i kalkugnar ?

Apropå p:et så är det inte så märkvärdig skrivning. Det som gör det extra svårt i detta fall är trängsel och vikningen.

Anmäl
2009-05-19 11:39 #29 av: leja

Fick en gång lära mig att skrivare kunde få betalt per rad och då dubblerade man gärna bågarna på orden, för det förlängde skriften. Sen blev det ett vist mode i den stilen.

Sen finns det dessutom nästan lika många varianter som skrivare.

Vad ska man ha som signatur tro?

Anmäl
2009-05-19 11:58 #30 av: Bjornen

Många skrivare hade accord per sida under 1700-talet och därför finner man ibland väldigt utdragen skrift särskilt under mitten av 1700-talet, vilken ibland är lite svårläst.

Anmäl
2009-05-20 01:15 #31 av: Tom-B

Även vid Huseby bruk i Småland har en Gropösare varit omnämnd.

Men man vet inte heller där vad en Gropösare egentligen sysslade med.

//Tom

//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.


Anmäl
2009-08-24 00:31 #32 av: AndersE

Gåtan söker ännu sitt svar. Vad gjorde en gropösare egentligen...?

 


Anmäl
2009-08-24 14:14 #33 av: leja

Lite funderingar bara. Men jag såg på arkeologiskt program och då talade de om att slaggen vid järn tillverkning hamnade i en grop. Kan det vara något sådant ? Att man öste ur slagg ur en uppsamlings grop?

Det är bara ett förslag.

Vad ska man ha som signatur tro?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.