Annons:
Etikett0-övrigt
Läst 22355 ggr
rakuLotta
2009-03-02 20:39

Behandla svartjärn?

Satt och bläddrade igenom alla sajter här på iFokus och ramlade på den här! Nu lägger jag ut en trevare eftersom ni kanske mer är kunniga på  den historiska aspekten, men ändå. Ska även lägga en tråd på hemmet iFokus och se om jag får napp där.

Frågan är om någon här vet om man bör behandla svartjärn med något om det ska smidas till ett räcke/staket. Det kommer ju att bli så att man tar på det och då blir det ju gärna fettfläckar. Det kan ju även rosta( men det ska ju i och för sig vara inomhus) Vi vill hellst ha det råa uttryck som järnet har i sig själv och vill inte måla det svart eller ha en glansig lackad yta. Tror ni det behöver behandlas alls? och i så fall med vad?

Håller tummarna att någon vet.

Mvh Lotta

Annons:
[SvenA]
2009-03-02 21:45
#1

Värm det först och stryk på linolja medans det är varmt

men se upp för oljan kan brinna så var utomhus när det görs

rakuLotta
2009-03-02 23:31
#2

Tack för hjälpen. Då provar vi detta!

Mvh Lotta

Knirken1
2009-03-04 00:31
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#3

Håller med om att varianten att värma in linolja är det rätta då Du "rakuLotta" önskar behålla järnets karaktär, och inte använda svart "målarfärg".

Tänk här på att det gäller att Du använder linolja (ej kokt). Den råa har en helt annan förmåga att vid rätt temp i stålets yta (ca 250 °C) penetrera in en aning i korngränskanterna & försegla dessa mot ev joninträngning. Jon = "orolig" molekyl som söker "motpart" för att känna sig kemiskt/elektriskt stabilare. Dvs bilda rost/ återgå till lugnare form/naturen mao. OH- / H3O+ är typiska dylika "bovar" i "rostdramatiken".

Stål vill ju som bekant gärna återgå till naturen, så att säga. I den här föreslagna "processen" uppstår också den vanligen önskade djupsvarta ytan som är karakteristisk på smidda "järn"-föremål/konstsmide o dyl. Man kan bli lite svart vid kontakt med sådan yta efteråt men efter lite avtorkning eller/och användning minimeras detta avfärgningsfenomen allt eftersom.

Hur göra detta nu då? Jo! Leta på någon som har en lämplig härd, ässja eller dylikt. Värm stålet till ganska hög värme och stryk/"plaska" på rå linolja (pensel eller kraftig metalltråd med lämplig fastvirad "textilrulle") men bara så att det röker ganska friskt. det får inte börja brinna för då är det för hett & så brinner bara linoljan bort = fiasko. Det skall bara röka och medans det därmed röker så tar man en ren & "ny" tygbit (tex bomul/gammalt lakan) och drar av ytan lite med känsla/"vevla & dra" lite. Det märks när det görs rätt. Brinner det så är det bara att blåsa ut elden, och göra om momentet igen. Man kan jobba sig fram flera ggr så det är aldrig någon katastrof att man fördärvat "grejen". Själva jobbet är ganska "stökigt & kladdigt" men det får man leva med, om man ska pyssla med denna metod, vilken trots allt är toppenbra.

Jag skriver "stål" om "järnet" fast de flesta talar ju bara om järn om "stålet" (!!!). Järn är naturligtvis ett grundämne som knappast återfinns i naturen annat än i vissa nerfallande meteoritaktiga nerfall från skyn förvisso. På jorden återfinns järnet i naturlig form endast som rost och förenat med andra atomer till "stabilare" former (tex bergmalmsmineral). Det går åt brutala mängder energi för att få loss järnatomerna från sina naturliga "föreningsformer". Vid dylika energiäventyr (masugn/hyttugnar mm) fås egentligen mer eller mindre kolmängd tillsammans med järnet och vi kallar det "hela" för stål (kolstål av olika grad). Andra atomer kan blandas ofta in vid smältprocesserna för att stålet skall få vissa önskade egenskaper.

Dock! De flesta säger ju "järn" helt enkelt om stålet så det är ju förståss helt okay att säga så om denna "struktur".

Rent järn/Fe är märkligt nog i kristallin form (som kristall!! / atomer sida vid sida åt "alla" håll). I praktiskt industiellt  "järn"/stål återfinns järnkristallerna som små korn med tydliga gränser kornen emellan (sk korngränser).

Mycket kan man "älta" detta med järn, och det är också väldigt intressant att fundera kring detta "ämne".

Värt att poängtera är att gammalt järn som ofta har sitt ursprung i bergmalm är betydligt "bättre" än nyare järn som vanligen har sitt ursprung i skrotbaserat utgångsmaterial. Skrot innehåller som bekant både div skrotbilar och dylikt där ädlare metaller än järnet lätt följer med i smältan/tillverkningen och sedan hjälper rostningen på traven. Sådant "nyare" stål har en extra stor benägenhet att trigga igång rostningen innifrån sig självt så att säga. Vissa länders stålproduktion baseras uteslutande på utpräglat "sådant" rostbenäget stål då dylika länder helt enkelt ej har några järngruvor. För dem gäller det att importera skrot helt enkelt i sådana kvantiteter att det räcker för allt de tillverkar (bilar tex). Dock! Bilar bör ju rosta bort i och för sig för att nyare miljövänligare ska komma fram/ut på våra vägar. Men faktum kvarstår. Är man mån om att slippa allt för mycket rost så välj grej (tex bil) med järn/stål som ej har så mycket ädlare metaller i sig. MVH / Kn1

Knirken1
2009-03-04 00:49
#4

Hoppsan! Jag skrev i inlägget ovan (#3)att "järn är ett grundämne som knappast återfinns i naturen…."

Jag menar förståss då rent järn , som alltså knappast återfinns här på jorden. Det sitter alltså ihop med andra kemiska ämnen & atomer så som "vi" återfinner järnet i naturen.

Men som sagt var. Har man tur så kanske man stöter på något meteoritfragment som faktiskt kan ha rent järn i sig. Lättast att se sådant "järn" är annars att besöka någon mineralmässa, för på sådana brukar det ofta finnas folk som gärna säljer dylika "järnbitar/meteoritfragment", och de brukar då vara rejält dyra. MVH/ Kn1

rakuLotta
2009-03-04 07:06
#5

http://www.alternativ.nu/smf/index.php?action=printpage;topic=57123.0

Tack för det utförliga svaret Knirken1. Har även vart på ett annat forum och läst och ställt frågor. Där läste jag om denna metoden att "bränna" in linolja och då fick jag uppfattningen av att stålet /järnet blev svart av denna behandling? Jag vill ju hellst att järnet ska se ut som det gör obehandlat, ha sin gråa ursprungsfärg. Fick där tips om att man kunde använda antikvax för möbler. och att man då strök på det kallt. Det känns ju onekligen lättare för mig att göra detta eftersom jag redan har staketet här hemma och inte har tillgång till någon smedja direkt, men jag tacka så mycket för intressant läsning och engagemang i frågan.

Mvh Lotta

[SvenA]
2009-03-04 07:22
#6

#5 Hade du sagt att du inte ville aha det svart så hade svaret blivit ett annat

Det går då att lacka det med zaponlack som är en matt lack som inte syns när den är torr

Annons:
chrissan
2009-03-04 09:34
#7

Jag blir verkligen imponerad av de kunskaper medlemmarna visar. Inte bara släktforskning utan praktisk smideskunskap!

CarpetDiem
2009-03-04 09:52
#8

Jag är inte förvånad. Det verkar som vi har en mycket hög kompetens både hos medlemmar och Medarbetare.

Ha en underbar dag
(om man nu kan ha det i blasket som det är just nu i Uppsala)

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

GuNi
2009-03-04 11:50
#9

#3 Mycket intressant läsning! Tack för att du delar med dig, Jag är mycket imponerad!

rakuLotta
2009-03-04 12:13
#10

#6. Jag uttryckte mig lite vagt kanske. Skrev bara att jag inte ville ha det svartmålat. Det var först när jag läste om det på det andra forumet som jag förstod att det då skulle bli svart. Ingen kritik till dig SvenA!

Är det bättre med en lackad yta tror du? Det känns kanske som att möbelvaxet lägger sig som en fet yta på järn( i trä kan den ju tränga in) Kanske bättre med zaponlack då.

Tack igen SvenA!

[SvenA]
2009-03-04 13:59
#11

Det är bättre med lack enligt min mening vaxte går också bra nackdelen med vax är att det kan behöva upprepas och kan eventuellt kladda av sig

vid värme

Knirken1
2009-03-20 23:14
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#12

Ett par av mina "smideskoleger" påstår att Kinalack (finns vanligen på byggvaru-"affärer" sommartid) också är speciellt bra att värma in i "järnet", enligt metoden beskriven i #3 ovan.

Nu är det så att den i #3 beskrivna metoden egentligen fungerar bäst på gammalt "bergmalms-järn", då föremålet skall vara ute i sk oeldat "utrymme". Inneföremål klarar sig utmärkt med #3-metoden även om det är nyare järn, men för placering/för bruk ute så är tyvärr det "nyare/modernare" stålet/järnet tämligen rostbenäget.

 Skrotbilarna & annat skräp invärtes i det nyare stålet ställer helt enkelt till det, sas. Det gamla bergmalmsjärnet klarar sig betydligt bättre i bla rosthänseende. Se bara på gamla järnbeslag på urgamla boar & härrbrän från "hur länge sedan som helst" nästan. Det har normalt endast behandlats enligt #3-metoden så som de gamla smederna då vanligen gjorde (rå linoljainbränning).

Ska man ha "modernt" "järn" utomhus så är det egentligen målning som gäller, och då med eftertanke om vad föremålet kommer att utsättas för map ev slitage eller endast väder & vind.

 Järn ute som ska vara järngrått kan om man är beredd på att vara lite "ompysslig" bestrykas med de vaxer som nämns ovan, men även vanlig rå linolja kan "då" användas kall och dras på med en trasa eller tygbit. OBS nu att det förutsätter att man är på igen med "lagoma" tidsintervall (man ser när det är dags igen för en ny dragning med oljad trasa).

Är man lite latare och vill ha "modernt/nyare" järn utomhus så är det nästan bara målning som duger och det leder då tyvärr också till att "trådens ursprungsönskemål" om "natur"-grått järn blir hart när omöjligt att lyckas med. Bäst är här då alltså noggran stålborstning, avfettning & sedan målning med tex Zink-grundfärg eller motsvarande. Sedan en skyddande målning med önskad färgnyans, som bör ges minst 2 lager/strykningar, för bättre motståndskraft mot mekanisk åverkan. OBS således att gammalt (oskyddat, ej galvat eller likn.) järn är något som man skall skatta betydligt högre än modernt d:o. Det moderna stålet har inte en chans ute i det fria om det som sagt var ej är galvat eller liknande, och nu får behålla skyddet, utan repor eller hack. Har man gammalt järn, så var rädd om det, är mitt råd.  /Kn1

rakuLotta
2009-03-21 00:12
#13

Tack igen. Bra med lite olika varianter, men det blev zaponlack tillslut. ( vi ska ha det inomhus) Blev som vi önskade, inte så stor skillnad från ursprunget.

Annons:
Upp till toppen
Annons: