Annons:
Etikett11-östergötland
Läst 10790 ggr
CarpetDiem
2009-03-07 22:16

Boxholms bruk grundas

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Boxholms AB:s historia går tillbaka till år 1754 då ägaren till Boxholms säteri, Gabriel Adolf Ribbing fick tillstånd att anlägga två manufakturhamrar vid Svartån. Under de närmaste åren kom verksamheten att byggas ut med bl.a. nya smedjor och 1765 omnämns brukets sågverk för första i en rapport till bergskollegium. Från år 1778 kommer Boxholms bruk att vara i släkten Buréns ägo. 1782 får denne tillstånd att samla alla hammare under en järnstämpel, Bx, och Boxholms bruk är fött.

Boxholms AB bildas

Boxholms bruks produktion ökade många gånger om under de följande hundra åren i samband med att nya investeringar gjordes. Bland annat byggdes ett stångvalsverk och ett plåtvalsverk. 1878 infördes också lancashireprocessen, vilken kom att vara av stor betydelse för brukets fortsatta utveckling. 1872 bildades Boxholms AB av den dåvarande huvudägaren och disponenten Carl Pontus af Burén för att få in mer kapital till att göra nya investeringar. Man anlade varmvalsverk och masugn, och med träkol från bolagets skogar och malm från egna gruvor, främst från Kantorps gruva (såld till Boliden 1966) i centrala Södermanland, utvecklades bruket efter hand till ett medelstort svenskt järnbruk. Företaget, som emellertid blev en av södra Sveriges största skogsägare, kombinerade verksamheten med en sågverksrörelse och på senare tid med bl.a. dörrtillverkning. I 1890 utökades verksamheten även med ett mejeri, vilket flyttade in i sina nuvarande lokaler 1939.

Martinprocessen införs och bruket elektrifieras

1915 infördes martinprocessen vid Boxholm och ett nytt finvalsverk togs i drift (vilket kom att vara i drift fram till 1977 då det nuvarande byggdes). Under och efter andra världskriget kom slutligen alla valsverken vid bruket att byggas om för elektrisk drift. Det första elektriska hade emellertid installerats redan 1893. Detta förblev i drift till 1960 då det ersattes av det nuvarande grov- och mediumvalsverket, det s.k. Bredgårdsverket. Efterkrigstiden kom också att domineras av stora utbyggnader för produktion av kallvalsat och kalldraget material. I samband med detta lades dock bland annat tillverkningen av spik (vilken hade varit med från brukets start 1754) ned och 1959 blåstes hyttan ned för sista gången.

Text från Wikipedia  2009.03.17
Bilder från Wikipedia 2009.03.17

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Annons:
CarpetDiem
2009-09-30 15:39
#1

Vid bruket har jag hittat, i mina egna led, några smeder som fanns vid bruket redan vid slutet av 1700-talet.

Exempelvis:
Kristian Köhler som i mitten av 1780-talet fungerade som hammarsmedmästare vid bruket. Han kom närmast från Skönnarbo bruk i Tjällmo.
Denna man drabbades hårt av död inom familjen.
Han gifte sig första gången 1773 med Anna Larsdotter Strömberg.
Med denna kvinna fick han två barn (döttrar).
Den första fick nöddop och dog samma dag som hon föddes, Kristina år 1777. Andra flickan, Kristina Charlotta föddes i februari 1779. I samband med förlossningen mister Kristian sin fru och Kristina Charlotta sin mor.
Dottern kämpar på men dör i juli samma år, inte ett halvt år gammal.

Kristian gifter dock om sig redan i september samma år som han miste sin fru och barn.

Med sin hustru Katarina Persdotter Hellqvist får han flera barn, närmare bestämt 6st. Men olyckan är framme igen och alla barn, utom den sistfödde (har inte följt upp) Katarina Charlotta, dör i späd ålder.

Anna Kristina f. 1780-10-14 d. 1781-05-30
Karl Peter f. 1782-05-08 d. 1783-01-26
Anders f. 1784-02-03 d. 1786-03-17
Karl Adam f. 1786-04-29 d. 1787-02-02
Kristian f. 1788-02-19 d. 1788-11-16

Till råga på allt elände dör hustrun redan 1794.

Anders Andersson Qvarfordt var också anställd vid Boxholms Bruk.
Han kunde titulera sig som Mästersmed och kom ungefär samtidigt med Köhler till Boxholm efter att ha arbetat vid Djurshytte hammare innan.

Med sin fru - Maria Olofsdotter Hellgren får han 5 barn. 3 pojkar och 2 flickor. 3 av dessa uppnår vuxen ålder.

Johan Johansson Strömberg, samtida med de ovan var också verksam vid bruket. Han var Hammarsmedmästare.

Med sin fru - Elisabet Larsdotter fick han 11 barn under perioden 1767-1787.
Tyvärr saknar jag massa uppgifter och kan därför inte redogöra hur familjesituationen såg ut i slutet av 1700-talet.

I början av 1800-talet hittar jag en Valsmästare vid bruket. Han heter Fredrik Utterberg och gifter sig med Anders Andersson Qvarfordts dotter - Stina Kajsa år 1815.
Stina Kajsa var då 22 år gammal och ansågs som giftasvuxen.

Det jag vet, än så länge, är att detta par har minst 6 barn.

Till slut hittar jag en Johan Schyllberg som arbetade vid bruket som Mästersven. Han var gift med Greta Stina Qvarfordt.
De tu fick 6 barn varav de första (tvillingpar) var de som föddes vid bruket. Resterande barn föddes vid Haddebo bruk i Svennevad (T)

Jag har fler som är födda och uppväxta vid bruket samt fler arbetare. Med det blir lite för mycket att ta upp det här.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Upp till toppen
Annons: