Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

0 ÖVRIGT 00.1 BRUKEN I FINLAND 00.2 BRUKEN I SVERIGE 01 Blekinge & Bohuslän 02 Dalarna & Dalsland 03 Gästrikland & Halland 04 Hälsingland & Härjedalen 05 Jämtland & Medelpad 06 Norrbotten & Närke 07 Småland & Södermanland 08 Uppland & Värmland 09 Västerbotten & Västergötland 10 Västmanland & Ångermanland 11 Östergötland 12 BRUKSPATRONER, ÄGARE 13 SMEDER I SVERIGE 14 SÖK SMED & VALLONRÖTTER 14.1 Schager/Skager/Schauger 14.2 Qvarfordt 14.3 Hilpher-Hülpher 14.4 Gropp 14.5 Angerstein 15 ANTAVLOR 16 TYSKAR VID BRUKEN 17 VALLONER VID BRUKEN 18 GRUVOR 20 Hjälp med klurig text 30 Yrken vid bruken 55 HJÄLPMEDEL FÖR SLÄKTFORSKNING 80 OCH VAD ÄR DETTA? 85 BILDER Dagens skratt EFTERLYSNING Klotterplank Sajtstatistik
12 BRUKSPATRONER, ÄGARE

Johan Tore Petré - Brukpatron Hammarby bruk

2009-03-11 10:13 #0 av: KingZap

 

 

 

Petré, Johan Thore, riksdagsman, bergs-bruksidkare, härstammade från en på 1600-talet till Sverige öfyerflyttad skotsk slägt, hvilken här i flere slägtled egnat sig åt bergshandteringen.
Han föddes på Hofors bruk i Gefleborgs län d. 23 Juli 1793, egnade sig efter juridiska studier i Upsala någon tid åt ämbetsmannabanan, men öfvergaf den redan år 1819 för fädernas yrke.
På Hammarby bruk i Gestrikland utöfvade han derefter en storartad verksamhet, hvilken ensam kunde hafva varit tillräcklig för att tillförsäkra honom en plats bland vår industris stormän. Det var dock på ett helt annat fält han skulle vinna sin egentliga namnkunnighet.
Tid 1830 års riksdag hade förslaget om bergsbruksidkarnas representationsrätt bifallits, och redan 1833 utsågs P. med betydande röstöfvervigt till representant för l:sta bruksdistriktet i den 1834 sammanträdande urtima riksdagen.
Hela hans personlighet hade något imponerande, och då dertill kommo en ovanlig fond af kunskaper, stor talegåfva samt oräddhet och orubblig karaktersfasthet, var det ej förvånande, att P. redan vid sin första riksdag förvärfvade stort inflytande bland sina meningsfränder, under det han å andra sidan väckte de maktegandes synnerliga missnöje.
Starkast voro väl bådadera vid 1840 års märkliga riksdag, der P. i borgareståndet, liksom i konstitutionsutskottet och i  almanskonferensen manligt och med seg uthållighet kämpade för de »liberalare» åsigterna. Att han någon gång förifrade sig i debatten, kan ej förnekas, men i allmänhet voro äfven motståndarna ense om att erkänna hans förtjenster. »Oppositionens» ställning blef efter konung Oskar I:s regeringstillträde i mångt och mycket förändrad. P. inskränkte under de riksmöten han derefter bevistade (1844-45, 1850-51) sin verksamhet hufvudsakligen till arbetena i statsutskottet, men stod som förr alltid redo att hugga in mot hvarje öfvergrepp eller yttring af maktfullkomlighet.
1853 års riksdag var nyss samlad, då P. efter en längre tids svårare sjuklighet afled på Hofors d. 6 Dec. 1853. Dåvarande talmannen i borgareståndet, hans gamle motståndare borgmästaren Lagergren, hemställde, att i ståndets protokoll måtte intagas uttrycken af ståndets saknad och aktning.

[ Avskrift ur Nordisk Familjebok Förta Utgåvan 1876-1899  ]

 

 

Petré, Johan Tore, bruksidkare, politiker, tillhörande en 1628 till Sverige inflyttad släkt, hvars flesta medlemmar egnat sig åt bergshandteringen, f. 23 juli 1793 på Hofors bruk i Gästrikland, d. där 6 dec. 1853, blef redan 1804 student i Uppsala, är han 1809 aflade hofrättsexamen. Han åtföljde under efterföljande år häradshöfdingar på ting, var 1812 kanslist hos borgarståndet vid riksdagen i Örebro samt tjänstgjorde i Svea hofrätt och Kommerskollegium till 1819, då han egnade sig åt sitt fäderneyrke.
På Hammarby och Hofors bruk i Gästrikland utöfvade han därefter en storartad verksamhet, som ensam kunde ha varit tillräcklig för att tillförsäkra hocom en plats bland vår industris stormän. Det var dock på ett helt annat fält han skulle vinna sin egentliga namnkunnighet. Vid 1880 års riksdag hade förslaget om bergsbruksidkarnas representationsrätt bifallits, och redan 1833 utsågs P. med betydande röstöfvervikt till representant för 1:a bruksdistriktet i den 1834 sammanträdande urtima riksdagen.
Hela hans personlighet hade något imponerande, och då därtill kommo en ovanlig fond af kunskaper, stor talegåfva samt oräddhet och orubblig karaktärsfasthet, var det ej förvånande, att P. redan vid sin första riksdag, då han omedelbart invaldes i statsutskottet och talmanskonferensen, förvärfvade stort inflytande bland sina meningsfränder, under det han å andra sidan väckte de maktegandes synnerliga missnöje.
Starkast voro väl bådadera vid 1840 års märkliga riksdag, där P. i borgarståndet, liksom i konstitutionsutskottet, hemliga utskottet och talmanskonferensen manligt och med seg uthållighet kämpade för de "liberalare" åsikterna. Ej utan fog betecknades också P. af en bland sina motståndare som "den mest betydande af alla, hvilka bevistade riksdagen".
Att han någon gång förifrade sig i debatten, kan ej förnekas, men i allmänhet voro äfven motståndarna ense om att erkänna hans förtjänster. "Oppositionens" ställning blef efter Oskar I:s regeringstillträde i mångt och mycket förändrad. P. inskränkte under de riksmöten han därefter bevistade (1844-45, 1850-51) sin verksamhet hufvudsakligen till arbetena i statsutskottet och talmanskonferensen, men stod som förr alltid redo att hugga in mot hvarje öfvergrepp eller yttring af maktfullkomlighet.
Varm vän af en representationsreform, deltog P. också i reformmötena i Örebro 1849 och 1850, vid det senare som ordförande. I samförstånd med detta mötes flertal motsatte sig P. det till 1850-51 års riksdag af K. M:t framlagda förslaget till representationens ombildning, hvilket lyckades vinna majoritet endast i borgarståndet. Vid P-is frånfälle hemställde hans forne skarpaste motståndare, borgmästaren Lagergren, som då förde talmansklubban i borgarståndet, att i ståndets protokoll måtte intagas uttrycken af ståndets saknad och aktning.

[ Avskrift ur Nordisk Familjebok Uggleupplagan 1904-1926 ]

 

 

Anmäl
2009-03-11 10:32 #1 av: KingZap

Johan Thore Petré, son till bergsrådet Robert Fredrik
Petré, föddes på Hofors bruk i Gestrikland 1793 och
skickades tidigt till Upsala akademi, der han ännu
helt ung tog examen för inträde i rättegångsverken,
inskrefs i Svea hofrätt, tjenstgjorde några år
hos linderdomare och var under 1812 års riksdag
kanslist i borgareståndet. Sedan han efter några
års tjenstgöring i kommersekollegium blifvit notarie
derstädes, tog han 1818 afsked från denna befattning
och med detsamma från tjenstemannabanan samt bosatte
sig å Hammarby bruk i Gestrik-land, hvaraf han egde
ena och fadern andra hälften. Här egnade han sig
med stor ifver både åt landtbruk och bergsbruk samt
deltog äfven verksamt i kommunala värf, hvarigenom
han tillvann sig hela ortens förtroende, och då
bergsbruken för första gången fingo deltaga i val
till riksdagsmän i borgareståndet, utsågs Petré till
representant för första bruksdistriktet vid 1834 års
riksdag, hvilket . förtroende fortsattes under alla
följande riksdagar till och med den under åren 1850
och 1851. Han var under denna tid en af dem, -som
oftast och högljuddast förde oppositionens talan,
hvarå vi i det föregående anfört åtskilliga prof och
skola i nästa del till honom återkomma, då tillfälle
blifver att mer i dess helhet bedöma hans politiska
verksamhet.

Avskrift ur

Berättelser ur Svenska historien (1885-1886)

 

Förf. C. Georg Starbäck och P.O Bäckström

 

Anmäl
2009-03-11 11:27 #2 av: CarpetDiem

Intressant läsning. En man med många strängar på sin lyra.

 

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.