Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

0 ÖVRIGT 00.1 BRUKEN I FINLAND 00.2 BRUKEN I SVERIGE 01 Blekinge & Bohuslän 02 Dalarna & Dalsland 03 Gästrikland & Halland 04 Hälsingland & Härjedalen 05 Jämtland & Medelpad 06 Norrbotten & Närke 07 Småland & Södermanland 08 Uppland & Värmland 09 Västerbotten & Västergötland 10 Västmanland & Ångermanland 11 Östergötland 12 BRUKSPATRONER, ÄGARE 13 SMEDER I SVERIGE 14 SÖK SMED & VALLONRÖTTER 14.1 Schager/Skager/Schauger 14.2 Qvarfordt 14.3 Hilpher-Hülpher 14.4 Gropp 14.5 Angerstein 15 ANTAVLOR 16 TYSKAR VID BRUKEN 17 VALLONER VID BRUKEN 18 GRUVOR 20 Hjälp med klurig text 30 Yrken vid bruken 55 HJÄLPMEDEL FÖR SLÄKTFORSKNING 80 OCH VAD ÄR DETTA? 85 BILDER Dagens skratt EFTERLYSNING Klotterplank Sajtstatistik
80 OCH VAD ÄR DETTA?

Kolpollett?

2009-03-16 11:47 #0 av: CarpetDiem

Detta är en kolpollett. TP står för Thore Petré verksam  bl.a. vid Hofors Bruk.

Men vad sjutton är en kolpollett?

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-03-16 13:37 #1 av: [SvenA]

Kan det inte vara ett mynt

Beskriv hur det ser ut jag ser ju inga bilder

Det fanns ju något som kallades Ko tia förut

Anmäl
2009-03-16 13:48 #2 av: chrissan

Sven, det är en präglad enkel plåt med TP och siffran 18. Säkert en polett som man fick köpa kol för på bruket. Vi hade sådana när jag växte upp på Ultuna lantbrukshögskola, man köpte mjölk i lösvikt nere i ladugården varje dag med dem.

Anmäl
2009-03-16 13:55 #3 av: [SvenA]

Det låter rätt

Anmäl
2009-03-16 14:19 #4 av: CarpetDiem

Ni är ena riktiga baddare! Jag hittade flera med olika, vad ska man säga, valörer på.
Det jag tyckte var riktigt kul var att man visste vad signaturen betydde. Något som jag sedan har valt att länka vidare till en historia om bruksägaren Thore Petré som en läsare har lagt in.

Ha en bra dag!

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-03-16 14:23 #5 av: KingZap

Hittade det här på en auktionssite:

UPPLAND

86. Söderfors kolpollett. 3 T / H [ovanför] / S [nedanför] allt instämplat. Ensidig. Koppar. 1+ 300

Stj. 185:13, SS 19043

Pollett avseende kol levererad från Hedesunda socken. T avser tunnor. S avser Söderfors.

Polletterna började användas omkring år 1809.

 

Efter att ha läst det så undrar jag om TP verkligen står för Thore Petre eller om det betyder något annat.

Anmäl
2009-03-16 15:17 #6 av: CarpetDiem

Nä - det står faktiskt för Tore Petré. Jag hittade detta under Myntkabinettet Uppsala Universitet. "Myntet" är präglat på Hofors Bruk och Thore Petré var tydligen den som ansvarade för präglingen vid denna tid.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-03-16 15:20 #7 av: CarpetDiem

Länk till Myntkabinettet och Hofors.

 

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Anmäl
2009-03-16 21:33 #8 av: Bjornen

De första kolpolleterna under medeltiden var gjorda av näver som kolkörarna fick som kvitto på leverad kol. Dessa blir senare av metall. De kunde senare växlas mot pengar eller vanligen för att kvitta skatten (jordskatten och mantalspenningen) som huvudsakligen betalades i form av kol. Jordskatterna räknades i stigar och korgar efter det jordetal som gården hade. Även skattedagsverken kunde kvittas mot kolleveranser. 

I modern tid har även kol- eller kokspolletter används för inköp av kol till hushållet.

Anmäl
2009-07-08 22:04 #9 av: svenne

Kolning och kolkörning var viktiga inkomstkällor för bönder och torpare. Kvitto på det levererade kolet fick köraren i form av polletter.
Siffrorna på polletten stod för antal tunnor kol. 
Kolet mättes i läster eller stigar (småstigar), där en stig/läst var 12 tunnor eller 20 hektoliter. En storstig var det dubbla, alltså 40 hektoliter.

Jag har själv en del gamla polletter, både kol och mejeripolletter från Borgviks bruk i Värmland, kolpolletterna är de större zinkpolletterna på bilden. De mindre zink- och mässingspolletterna har inget med kolkörningen att göra, de var en del av lönen för arbetarna på bruket, som kunde lösas in på bl.a brukets brukshandel och mejeri i utbyte till smör eller mjölk. På de flesta bruk rådde ett lokalt ekonomiskt system.

1/2 SMÖR gav alltså 1/2 kg smör,
1 N gav en liter Nysilad mjölk.

Anmäl
2009-07-08 22:27 #10 av: svenne

En ordinär kolmila gav ungefär 760 hektoliter färdigt träkol. Med en vikt av ca 15 kg per 100 liter kol lämnade en mila cirka 11 ton träkol.

Milan på bilden är dock mindre än en ordinär kolmila var, men bilden är så vacker att jag kunde inte låta bli att bifoga den.

 

Anmäl
2009-07-09 01:26 #11 av: nera

Det här var intressant att få läsa om.

Anmäl
2009-07-09 09:20 #12 av: Bjornen

Det där med mått har varierat mycket under århundraden och plats. Begreppet "stor-" var ofta en rågning och innebar ofta 120 istället för 100.

Normal handel var tidigare förbjuden utanför städerna och därför startade bruken inofficiell handel genom polleter eller skuldskrivning. Jag tror inledningen till brukshandeln var handelsförbudet, men det gav ju bruket fördelar mot arbetarna och de band upp dem för att stanna kvar som arbetare då polletter eller skuldbok var tvungen att vara nollställd innan de kunde ge sig iväg.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.