Annons:
Etikett80-och-vad-är-detta
Läst 5369 ggr
CarpetDiem
2009-03-16 11:47

Kolpollett?

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Detta är en kolpollett. TP står för Thore Petré verksam  bl.a. vid Hofors Bruk.

Men vad sjutton är en kolpollett?

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Annons:
[SvenA]
2009-03-16 13:37
#1

Kan det inte vara ett mynt

Beskriv hur det ser ut jag ser ju inga bilder

Det fanns ju något som kallades Ko tia förut

chrissan
2009-03-16 13:48
#2

Sven, det är en präglad enkel plåt med TP och siffran 18. Säkert en polett som man fick köpa kol för på bruket. Vi hade sådana när jag växte upp på Ultuna lantbrukshögskola, man köpte mjölk i lösvikt nere i ladugården varje dag med dem.

[SvenA]
2009-03-16 13:55
#3

Det låter rätt

CarpetDiem
2009-03-16 14:19
#4

Ni är ena riktiga baddare! Jag hittade flera med olika, vad ska man säga, valörer på.
Det jag tyckte var riktigt kul var att man visste vad signaturen betydde. Något som jag sedan har valt att länka vidare till en historia om bruksägaren Thore Petré som en läsare har lagt in.

Ha en bra dag!

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

KingZap
2009-03-16 14:23
#5

Hittade det här på en auktionssite:

UPPLAND

86. Söderfors kolpollett. 3 T / H [ovanför] / S [nedanför] allt instämplat. Ensidig. Koppar. 1+ 300

Stj. 185:13, SS 19043

Pollett avseende kol levererad från Hedesunda socken. T avser tunnor. S avser Söderfors.

Polletterna började användas omkring år 1809.

Efter att ha läst det så undrar jag om TP verkligen står för Thore Petre eller om det betyder något annat.

CarpetDiem
2009-03-16 15:17
#6

Nä - det står faktiskt för Tore Petré. Jag hittade detta under Myntkabinettet Uppsala Universitet. "Myntet" är präglat på Hofors Bruk och Thore Petré var tydligen den som ansvarade för präglingen vid denna tid.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Annons:
CarpetDiem
2009-03-16 15:20
#7

Länk till Myntkabinettet och Hofors.

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Bjornen
2009-03-16 21:33
#8

De första kolpolleterna under medeltiden var gjorda av näver som kolkörarna fick som kvitto på leverad kol. Dessa blir senare av metall. De kunde senare växlas mot pengar eller vanligen för att kvitta skatten (jordskatten och mantalspenningen) som huvudsakligen betalades i form av kol. Jordskatterna räknades i stigar och korgar efter det jordetal som gården hade. Även skattedagsverken kunde kvittas mot kolleveranser. 

I modern tid har även kol- eller kokspolletter används för inköp av kol till hushållet.

svenne
2009-07-08 22:04
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#9

Kolning och kolkörning var viktiga inkomstkällor för bönder och torpare. Kvitto på det levererade kolet fick köraren i form av polletter.
Siffrorna på polletten stod för antal tunnor kol. 
Kolet mättes i läster eller stigar (småstigar), där en stig/läst var 12 tunnor eller 20 hektoliter. En storstig var det dubbla, alltså 40 hektoliter.

Jag har själv en del gamla polletter, både kol och mejeripolletter från Borgviks bruk i Värmland, kolpolletterna är de större zinkpolletterna på bilden. De mindre zink- och mässingspolletterna har inget med kolkörningen att göra, de var en del av lönen för arbetarna på bruket, som kunde lösas in på bl.a brukets brukshandel och mejeri i utbyte till smör eller mjölk. På de flesta bruk rådde ett lokalt ekonomiskt system.

1/2 SMÖR gav alltså 1/2 kg smör,
1 N gav en liter Nysilad mjölk.

svenne
2009-07-08 22:27
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#10

En ordinär kolmila gav ungefär 760 hektoliter färdigt träkol. Med en vikt av ca 15 kg per 100 liter kol lämnade en mila cirka 11 ton träkol.

Milan på bilden är dock mindre än en ordinär kolmila var, men bilden är så vacker att jag kunde inte låta bli att bifoga den.

nera
2009-07-09 01:26
#11

Det här var intressant att få läsa om.

Bjornen
2009-07-09 09:20
#12

Det där med mått har varierat mycket under århundraden och plats. Begreppet "stor-" var ofta en rågning och innebar ofta 120 istället för 100.

Normal handel var tidigare förbjuden utanför städerna och därför startade bruken inofficiell handel genom polleter eller skuldskrivning. Jag tror inledningen till brukshandeln var handelsförbudet, men det gav ju bruket fördelar mot arbetarna och de band upp dem för att stanna kvar som arbetare då polletter eller skuldbok var tvungen att vara nollställd innan de kunde ge sig iväg.

svenne
2009-07-09 14:06
#13

Det är intressant det här med kolning. Man kan inte idag föreställa sej den enorma mängd kol som gick åt på järnbruken. För Borgviks (S) del har en brukshistoriker i en bok gjort uträkningen att från 1840, då brukets verkliga storhetstid inleddes, fram till nedläggningen i början av 1920-talet var åtgången av kol till bruket cirka 17.000.000 hektoliter och med ett uppskattat mått per mila på 760 hektoliter blir det cirka 22.000 milor!

En trevlig och lärorik länk till verksamheten på Borgviks järnbruk finns här. Läs bl.a om bonden och hans kolkontrakt från 1848 i original och om kolningen i största allmänhet.    

Här finns också en rad ordförklaringar och facktermer runt kolning och järnhantering.

Annons:
Upp till toppen
Annons: