Kolpollett?
Detta är en kolpollett. TP står för Thore Petré verksam bl.a. vid Hofors Bruk.
Men vad sjutton är en kolpollett?
Kan det inte vara ett mynt
Beskriv hur det ser ut jag ser ju inga bilder
Det fanns ju något som kallades Ko tia förut
Sven, det är en präglad enkel plåt med TP och siffran 18. Säkert en polett som man fick köpa kol för på bruket. Vi hade sådana när jag växte upp på Ultuna lantbrukshögskola, man köpte mjölk i lösvikt nere i ladugården varje dag med dem.
Det låter rätt
Ni är ena riktiga baddare! Jag hittade flera med olika, vad ska man säga, valörer på.
Det jag tyckte var riktigt kul var att man visste vad signaturen betydde. Något som jag sedan har valt att länka vidare till en historia om bruksägaren Thore Petré som en läsare har lagt in.
Ha en bra dag!
Hittade det här på en auktionssite:
UPPLAND
86. Söderfors kolpollett. 3 T / H [ovanför] / S [nedanför] allt instämplat. Ensidig. Koppar. 1+ 300
Stj. 185:13, SS 19043
Pollett avseende kol levererad från Hedesunda socken. T avser tunnor. S avser Söderfors.
Polletterna började användas omkring år 1809.
Efter att ha läst det så undrar jag om TP verkligen står för Thore Petre eller om det betyder något annat.
Länk till Myntkabinettet och Hofors.
Hälsningar
De första kolpolleterna under medeltiden var gjorda av näver som kolkörarna fick som kvitto på leverad kol. Dessa blir senare av metall. De kunde senare växlas mot pengar eller vanligen för att kvitta skatten (jordskatten och mantalspenningen) som huvudsakligen betalades i form av kol. Jordskatterna räknades i stigar och korgar efter det jordetal som gården hade. Även skattedagsverken kunde kvittas mot kolleveranser.
I modern tid har även kol- eller kokspolletter används för inköp av kol till hushållet.
Kolning och kolkörning var viktiga inkomstkällor för bönder och torpare. Kvitto på det levererade kolet fick köraren i form av polletter.
Siffrorna på polletten stod för antal tunnor kol.
Kolet mättes i läster eller stigar (småstigar), där en stig/läst var 12 tunnor eller 20 hektoliter. En storstig var det dubbla, alltså 40 hektoliter.
Jag har själv en del gamla polletter, både kol och mejeripolletter från Borgviks bruk i Värmland, kolpolletterna är de större zinkpolletterna på bilden. De mindre zink- och mässingspolletterna har inget med kolkörningen att göra, de var en del av lönen för arbetarna på bruket, som kunde lösas in på bl.a brukets brukshandel och mejeri i utbyte till smör eller mjölk. På de flesta bruk rådde ett lokalt ekonomiskt system.
1/2 SMÖR gav alltså 1/2 kg smör,
1 N gav en liter Nysilad mjölk.
Det här var intressant att få läsa om.
Det där med mått har varierat mycket under århundraden och plats. Begreppet "stor-" var ofta en rågning och innebar ofta 120 istället för 100.
Normal handel var tidigare förbjuden utanför städerna och därför startade bruken inofficiell handel genom polleter eller skuldskrivning. Jag tror inledningen till brukshandeln var handelsförbudet, men det gav ju bruket fördelar mot arbetarna och de band upp dem för att stanna kvar som arbetare då polletter eller skuldbok var tvungen att vara nollställd innan de kunde ge sig iväg.
Det är intressant det här med kolning. Man kan inte idag föreställa sej den enorma mängd kol som gick åt på järnbruken. För Borgviks (S) del har en brukshistoriker i en bok gjort uträkningen att från 1840, då brukets verkliga storhetstid inleddes, fram till nedläggningen i början av 1920-talet var åtgången av kol till bruket cirka 17.000.000 hektoliter och med ett uppskattat mått per mila på 760 hektoliter blir det cirka 22.000 milor!
En trevlig och lärorik länk till verksamheten på Borgviks järnbruk finns här. Läs bl.a om bonden och hans kolkontrakt från 1848 i original och om kolningen i största allmänhet.
Här finns också en rad ordförklaringar och facktermer runt kolning och järnhantering.