Annons:
Etikett03-gästrikland-halland
Läst 6933 ggr
CarpetDiem
2009-02-19 17:33

Gästrikland och Hallands bruk

Gästrikland har många gamla fina bruk. Ett av dessa är numer kända för en annan last där meningen : -Att ta sig ett järn inte har ett smack att göra med järntillverkning utan helt enkelt alkohol.
Mackmyra Bruk är idag en av ett fåtal whiskeytillverkare i Norden.
Det går m.a.o. att framställa ett och ett annat järn fortfarande.

I Gästrikland har jag med hjälp av Er hittat följande bruk:

I Halland har jag bara hittat ett,

  • Rydöbruk.

Men i Halland borde det ha funnits fler.

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

Annons:
AndersE
2009-02-23 18:51
#1

Det är ju lite kul med Mackmyra och dagens anknytning. Mina söner har anor i form av några mästersmeder Palm just på Mackmyra.

Bjornen
2009-02-24 11:32
#2

Man brukar räkna med att det funnits lite drygt 50 bruk (och upp till 100 beroende på hur man räknar) i Gästrikland. Om man också räknar med hyttorna blir antalet mycket större.

KingZap
2009-03-07 22:13
#3

Här finns en intressant länk till intressant läsning om järnhantering generellt och specifikt för gästrikland.

http://www.jarnriket.com

KingZap
2009-03-07 22:21
#4

Enligt den sidan så är följande klassade som "bruk" uppdelade per socken, ett par nya jämfört med Thomas lista.

Valbo socken
       Mackmyra bruk
       Forsbacka bruk
       Tolvfors bruk
Österfärnebo socken
       Gysinge bruk
Ockelbo socken
       Brattfors bruk
       Wij bruk
       Åmots bruk
       Jädraås
       Åbron
Torsåkers socken
       Gammelstilla bruk
       Hofors bruk
Ovansjö socken
       Hammarby bruk
       Urforss bruk
       Kungsfors bruk
       Högbo bruk
Hamrånge socken
       Wifors bruk
       Wiksjö bruk
       Axmar bruk
Hille socken
       Oslättfors bruk
       Hillevik masugn

CarpetDiem
2009-03-07 22:41
#5

#4 Bock och bug. Ska snarast uppdatera med de jag har.

Hälsningar

Hälsningar

Thomas
Sajtvärd på Whisky och medarbetare på Järnbruk

KingZap
2009-03-08 15:32
#6

Det finns också Montrose och Robertsholms bruk som jag tror hörde till Hofors bruk. Detsamma gäller för Kratte masugn.

Annons:
Bjornen
2009-03-08 20:57
#7

Det är stora problem att ange de olika bruken som ofta bestod av olika masugnar och hyttor som ibland ägdes av olika bruk. En masugn kan ibland höra till ett bruk och senare till ett annat. Jag tycker bruk är mycket diffust och det vore bättre att ange de olika bruksplatserna som delvis är gjort men långt ifrån konsekvent.

I Torsåkers socken fanns åtminstone 16 masugnar varav några nerlagda på 1600-talet och omkring 20 hamrar.

KingZap
2009-03-09 14:05
#8

I gästrikland var det ofta bergsmanshyttor som gick ihop och växte till bruk under 16-1700 talen. Dessa bruk köptes och såldes också på samma sätt som företag görs idag. I torsåker och ovansjö var det vanligt att bergsmännen drev järnframställning "privat" också och inte via ett bruk.

Sedan finns det ordet bergsmansbruk som där jag sett det definierats som det arbete som bergsmannen utförde.

Håller med om att det är rörigt och jag har inte hittat någon bra sammanställning över hur hyttor och hammrar hörde ihop med vilka bruk eller bergsmän över tiden.

Jag har en hel del litteratur om det där som jag läst som har en del information tillsammans med den hemsida om järnriket i gästrikland möjligen kunde ge en liten bättre bild av hur det såg ut genom tiden.

KingZap
2009-03-09 14:32
#9

Jag kan tipsa om ännu en hemsida från torsåkersbygden med gamla bilder och där en del är från bruksmiljöer. Den uppdateras kontinuerligt och är väldigt kul att surfa runt på (helst om man som jag har anknytning till bygden). 

http://www.fotohistoriska.se/index.html

KingZap
2009-03-09 14:49
#10

I en doktorsavhandling från uppsala universitet (som jag har hemma) beskrivs lite om konflikterna som bergsmännen och brukspatronerna hade. Se nedan för en sammanfattning inför Richards disposition på universitetet.

[Källa: Richard Ringmar- Gästriklands bergsmän, Kronan och handelskapitalet. Aktörer och institutionella spelregler i bergsmansbruket, 1650-1870 ISBN: 91-554-4395-8]

Gästriklands uthålliga bergsmän
Bergsmännens kooperativt ägda hyttor och smedjor fick på många håll ge vika för kronans och handelskapitalets avsikt att ta kontrollen över järnhanteringen. Men i Gästrikland visade bergsmännen att man kunde konkurrera med de större järnbruken och hitta egna vägar till marknaden.

I 1600-talets Sverige började man att systematiskt bearbeta Bergslagens järnfyndigheter med syfte att täcka de kostnader som de många krigen orsakade. I det hushållningssytem som Kronan byggde upp fick de bofasta bergsmännen nöja sig med att bryta malm och blåsa tackjärn, medan inhemska och utländska entreprenörer fick privilegier att förädla det till smidbart stångjärn i sina järnbruk. Men i sydvästra Gästrikland, i Torsåkers och Ovansjö socknar - nuvarande Hofors och Sandvikens kommuner - kunde bergsmännen fortsätta att göra smidbart järn, trots konkurrens från en handfull stora järnbruk som till exempel Hofors, Hammarby och Högbo.
Bergsmännens hyttor och hamrar byggdes och underhölls gemensamt av delägarna. De drevs kooperativt och nödvändiga beslut fattades genom omröstning på stämman. Den dagliga ledningen anförtroddes åt en fogde som anställde personal för driften och som såg till att delägarna fullgjorde sina skyldigheter. I några fall var antalet delägare mycket stort, över 50 personer, vilket försvårade ledningsarbetet och gjorde att produktionen inte blev lika effektiv som vid järnbruken.
På 1700talet ser man spår av konflikter mellan bergsmän och brukspatroner som har en social underton. Brukspatronerna ville att bergsmännen skulle upphöra med sitt smide och påkallade Bergskollegiets hjälp, men trots att dess högsta ledning förhörde parterna på plats var det bergsmännen som gick segrande ur denna konflikt. Det gav dem alldels avgjort en stärkt självkänsla.
För bergsmännen var det av vitalt intresse att bygga upp kommersiella kontakter med köpmanshusen i Gävle. Där kunde de sälja sin produktion av stångjärn och där kunde de hämta ut livsmedel eller lyxartiklar ur lagerhusen. Där kunde de också få krediter. Men för den bergsman som inte skötte sitt engagemang med handelshuset väntade efterräkningar i form av rättegång och kanske konkurs. Då kunde bergsmanshemmanet övertas av köpmannen. På så sätt startade en överföring av bergsmännens skogsinnehav som efterhand resulterade i en dominans för handelskapitalet.

Bjornen
2009-03-09 19:43
#11

Jag tror att Järnbärarland var åtminstone Gästrikland och delar av Dalarna. Den vanliga uppfattningen är ju att det skulle vara Dalarna.

Det var ju förbjudet att idka handel utanför städerna före mitten av 1800-talet, och det kringgicks genom brukens "handelsbodar".

I vissa delar av Gästrikland fanns många finnbosättningar som fick nedsättningsbrev, men glöde ofta bort att skatteköpa sina torp. Däremot gjorde många bruksherrar det och därigenom fick bruken tillgång till skogarna. Bruken fick ju också arrendera skogarna av kronan i princip gratis som senare kom i  deras ägo. Jordskatterna kunde betalas i kol eller järn. Bruken införde karteller för sin kolfångst och priserna hölls låga och det ledde ofta till att bruksherrarna kom över gårdarna ofta genom förskott och en dålig vinter omöjliggjorde transporter så att bönderna kom i skuld till bruken och skulden bara växte tills de tog över gården.

Tom-B
2009-06-16 13:00
#12

Mackmyra och Vallbo ägdes av en Per Högberg i början på 1700-talet.

Du kan läsa mer om denne man m fl på tråden Falu koppargruva.

//Tom

//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.

Norre72
2010-01-17 03:25
#13

Hej det finns en sida med järnbruk i Sverige och Finland.

Du frågade efter fler järnbruk i Halland .

Jag visste att det hade varit ett i byn Gammelsbo i Torup socken.(N)

Nu varande Gammalsbo startade år 1731 laddes ner ca 1750-talet.

Har inte det exakta året i huvudet just nu återkommer med det.

Det var innan Rydö bruk startade 1783.

( En anfader till mig var mästersmed i Rydö bruk innandess hade han varit hyttedräng på Hörle bruk (F) och sedan på bruket i Månsarp (F)

Mvh Norre72

Sidan heter

http://www.rotter.se/harmens.htm

Annons:
[SvenA]
2010-01-17 10:38
#14

Tack för informationen

Norre72
2010-01-17 17:27
#15

Ändring  av mitt förra inlägg  #13 .

Gammelsbo bruk var i drift mellan åren 1730 till 1736

Rydö bruk var i drift mellan åren 1742 till 1822 och mellan åren 1841 till 1869 .

Uppgifter tagna från boken Vår hembygd ( Torup, Kinnared och Drängsered andra boken av sex böcker utgiven år 1970 )

Mvh Norre72

Upp till toppen
Annons: